Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
binhästkraft i södra oeh mellersta
Sverge och av 75 kr. i Norrland, och
för vardera av grupperna har detta
framtidsvärde efter viss räntefot
(6 % för enskildas och 4% för
statens fall) diskonterats till nutidsvärde.
Härigenom erhålles ett nutidsvärde på
138 Y2 miljoner (framtidsvärdet skulle
vara 279 miljoner).
De värden, som representeras av de
två första grupperna, anses ingå (eller
”åtminstone bör” så vara
förhållandet) i värdet av industriegendomen,
som är upptagen som särskild post.
Efter avdrag härför återstå 78
miljoner, som uppföras såsom
vattenfallens självständiga bidrag till
nationalförmögenheten.
Det kan icke bli tal om att här
uppta någon egentlig diskussion rörande
detta verkligen förbluffande resultat.
Den låga slutsumman beror dels på att
över hälften av kraft-tillgången icke
■alls åsatts något värde, dels på de
medelvärden pr hkr. som använts för
värdesättningen av den andra delen.
Dessa medelvärden grunda sig vad
norra Sverge beträffar huvudsakligen
på kända inköpspris å vattenfall. För
resten av landet ha dessutom även
bearbetats uppgifter om avkastningen
å vattenkraftsföretagen, varvid visar
sig att den senare metoden ger högre
medelvärde än den förra. På detta,
sätt får man egentligen fram de
kapitalvärden, å vilka vattenkraften
faktiskt för närvarande ger ränta. Yad
man än för Övrigt må kunna säga om
resultatet eller närmast den använda,
metoden, icke ger slutsiffran någon
som helst föreställning om vår
vattenkrafts ekonomiska betydelse. Man
kan fråga: vore det ur
nationalförmögenhetens synpunkt likgiltigt, om
de över 3 miljoner kr., som värderats
till noll, icke alls existerade? Vidare:
är det troligt, att staten skulle kunna
förvärva samtliga outbyggda
vattenfall i enskild ägo för ett belopp av
57 milj. kronor (statens egna äro
nämligen värderade till över 20 milj. kr.) ?
Eller vidare: finns det någon skymt
av sannolikhet i att värdet av
nyssnämnda nationaltillgång icke skulle
vara att sätta nämnvärt högre än
värdet av — spårvägarna i de städer, som
äga spårvägsnät (52 milj. kr.) ?
Gruvor och fyndigheter.
Storleken av denna post beror
väsentligen av det värde, som åsättes
järnmalmsgruvorna. Dessa utgöra i
förevarande uppskattning 480 milj. kr.
av totalsumman 518 milj. kr., vilken
dessutom sammansättas av: andra
malmgruvor 10 milj. kr.,
stenkolsgruvor 8 milj. kr. samt stenbrott o. d.
20 milj. kr. Intresset knyter sig här
så gott som uteslutande till
järnmalms-fyndigheterna.
Vid beräkningen av dessa gruvors
värde ha olika metoder använts för
Norrbottensgruvorna och de sydligare
malmfälten.
Vad de förra beträffar har som
utgångspunkt tagits det omdöme bland
”allmänheten”, som uttalas i
köpkurserna på aktier i
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, ägaren
till de största malmfälten.
Medelkursen å ifrågavarande aktier var under
år 1908 355 kronor. Som kursen
emellertid både före och efter 1908 varit
mycket högre (under 1912 mellan 634
och 930 kr.), väljes som
beräkningsgrund ett avsevärt högre aktievärde,
eller 475 kr., och den från juli 1909
betydligt ökade aktiestocken. Det
an-tydes dock, att det sålunda
framrälc-nade beloppet snarast är ett minimi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
