Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
net — Förenta staterna di’og sig
slutligen tillbaka — var klappat oeh klart.
Dess belopp uppgavs vara inemot 450
milj. kr. löpande med 5 procents
ränta: emissionskurs 90 iDroc. och
bankprovision 1 Yo proc. Bland
lånevillkoren märktes först
pantförskrivning av vissa statsinkomster samt
finanskontroll å la Egypten.
Till lånets förhistoria hör att
Ryssland sökte begagna sig av Kinas svåra
läge till att tvinga Kina att erkänna
Mongoliets ”självständighet”, d. v. s.
utlämna denna provins åt Ryssland.
Det var i fjol. Såväl mot den då
ifrågasatta finanskontrollen som mot
Mongoliets faktiska avhändande under
”självständighetens” förklädnad reste
sig särskilt i Södern en storm av
förbittring. Republikens president
Juan-schikai måste räkna med denna
folkstämning, som även utmyntades av
Söderns finansmän; de ville med
guldtyglar hålla centralregeringen i
Peking i schack och avtvinga den
ytterligare politiska koncessioner: mot
ockrareräntor lämnade de smärre
förskott. Då dessa ej förslogo långt,
måste man se sig om efter andra
långivare. Med Londonfirman Birch Crisp
C :o avslöts ett lån på ±80 milj. kr.
Under påtryckning av engelska
regeringen reducerades emellertid detta
lån, som korsade stormaktskonsortiets
planer, till hälften. I Hamburg fick
man ett lån på omkring 36 milj. kr.,
varjämte amerikanska bankirer med
unionsregeringens goda minne
försträckte betydande summor.
Belgiska bankirer lämnade 37 milj. kr. och
japanska kapitalister — mot
koncessioner — omkring 10 milj. kr. Slutligen
kom en grupp Wienbankirer med i
lå-nedansen under omständigheter, som
kasta bjärt ljus över höga finansens
intima förbindelser med
vapenindustrin. I Österrike fick man låna på
villkor att vapenfabriken Skoda
er-hölle monopol på vapenleveranser till
Kina. Enligt uppgift lär emellertid
Krupp samverka med Skoda, och så
komma omedelbart tyska banker med,
ehuru de lära av tyska regeringen ha
förpliktats att handla blott i
samförstånd med de franska och engelska.
Genom dessa uppgörelser sattes en,
tumskruv på stormaktskonsortiet, och
n u omsider beviljades Kina det s t o ra
lånet — nu utan finanskontroll, om
än mot ockrareräntor och högt betalda
vapenleveranser. Kinas sammanlagda
statsskuld uppgår till mer än 6 y2
miljard kr. plus järnvägsskulden till ett
belopp av uppåt 600 milj. kr. På
dessa belopp skola dryga räntor
betalas och därtill pengar skaffas genom
ytterligare åtdragning av
skatteskru-ven med ty åtföljande proletai’isering
av bondemassorna.
Teckningen av lånet lär ha gått
glatt av stapeln, oaktat kinesiska
parlamentet betecknat lånet som
lagvidrig t. Men parlamentets
motstånd torde visa sig för svagt mot — i
värsta fall — stormakternas
krigsskepp och bajonetter i tjänst hos de
internationella ockrarna. Nu äro dessa
vid arbetet. I fem-maktskonsortiets
lån åt republiken tecknas Japans
andel — i Belgien, ty Belgien lånar i sin
ordning åt Japan, som väl anser sig
av prestige-skäl böra vara med på ett
hörn och särskilt har blicken fäst på
Mandschuriet. Man kan således säga,
att båda de östasiatiska staterna bytt
ut sina inhemska herrar mot ett f
i-nansiellt främlingsvälde.
Kinas glorrika revolution slutar
alltså vid långivarens kassaskåp. I den
spänning, som med anledning av låne^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
