Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en allmän konvention angående
medling vid uppstående konflikter. En
fjärde får till uppdrag att framlägga
förslag angående luftkrigets
förbjudande eller begränsning. En femte
skall u’reda spörsmålet angående
upprättandet av ett permanent
centralorgan för Haagkonferenserna. En
sjätte kommission skall undersöka
möjligheterna av att åstadkomma
gemensamt domstolsväsen rörande
frågor, vilka angå den internationella
privaträtten och vissa konventioner av
speciellt slag, såsom angående
sjöregler, författarerätt, utlänningars
behandling o. d. En sjunde kommission
skall i samverkan med gruppernas och
regeringarnas kommissioner ordna och
hoparbeta allt det material, som är
avsett att föreläggas Haagkonferensien.
Man finner av dessa exempel, andra
kunde dessutom anföras, att när tredje
statskonferensen träder i arbete, har
unionen, så långt i dess makt står,
gjort sitt för att resultatet må bli
fruktbärande.
Det är emellertid inte bara genom
Haagkonferensernas förberedande,
interparlamentariska unionens
samverkan med dessa ger sig- tillkänna.
Omedelbart efter 1899 års statskonferens
fann man det alldeles i sin ordning att
söka på olika sätt bringa de beslut,
som fattats, till riksförsamlingarnas
kännedom och bidraga till att besluten
effektuerades. Belysande nog är
följande omständighet. Itatificeringen
av de första Haagkonventionerna
dröjde. Det såg ut som om de skulle
bli bortglömda. Om icke den s. k.
”permanenta” skiljedomstolen någon
gång användes bleve hela skapelse u
värdelös. Då sätter sig unionen i
rörelse. Roosevelt påverkas, och det
första rättsfallet blir upptaget till be-
handling av Haagdomstolen. Jag skulle
även kunna anföra, hur unionen sökt
genom direkta initiativ påverka
staterna att genom uppgörande av
skilje-domsavtal enligt de principer,
Haagkonferenserna godkänt, också i andra
avseenden bidragit till att i levande
livet föra ut resultatet av statsmännens
överläggningar, men dessa antydningar
torde vara tillfyllest.
Få Haagkonferenserna slutligen sitt
fasta kansli, sin byrå, vilken arbetar
mellan konferenserna och står i
förbindelse såväil med regeringarna som
med unionens interparlamentariska
byrå i Briissel, fullständigas
ytterligare möjligheten av en kontinuerlig
samverkan mellan de båda leden i den
nya interstatliga organismen.
Nu bör imm emellertid ha klart för
sig, att även om cle konturritningar,
jag här sökt teckna på papperet, snart
nog skulle få full motsvarighet i
verkligheten, något som man knappast
vågar tro, så är det likväl långt till den
tidpunkt, då det nya parlamentet
förvärvat sig den aktningsbjudande
auktoritet, att gamla världens åldriga
riksförsamlingar och stormakterna
hörsamma dess röst. Sannolikt får
världsparlamentet självt, såsom
staternas riksdagar tidigare, tillkämpa sig
denna ställning- efter årslångt dugande
arbete.
Det är inte heller så, att
världsparlamentet medför världsfreden. Den
betingas av djupare orsaker, som nära
sammanhänga med beskaffenheten av
samhällenas socialekonomiska struktur.
Nej, snarare bör man anse, att vad
jag här skildrat, i sin mån är
ett uttryck för det inväxande i ett
organiserat interstatligt samfund,
scm de nutida staterna äro
underkastade. När inväxandet hunnit till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
