Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest föraktliga i livet — allt detta är,
efter de mest vederhäftiga vittnens vitsord,
väsentliga drag i den Marxska karaktären.
Självironin talar, då han, i fråga 0111
älsklingssysselsättning, karaktäriserar sig som
”bokvurm” — vilken lidelse han så
samvetsgrant hängav sig åt, att han därför,
enligt Engels, icke hann avsluta Kapitalet —
eller då han betecknar som mest ursäktligt
fel den lättrogenhet, som spelade honom
själv åtskilliga spratt. Att hans motto icke
är uttryck för den flaeka skepticism, som
bara grinar åt allt och icke vet vad
handling vill säga, utan är den äkta forskarens
skeptiska arbetsmetod, därom vittnar ej blott
hans teoretiska jätteverk utan kanske än
mer hans insats i Jnternationalens
skapande.
Arbetarrörelsens enhetlighet. Insikten att
arbetarnas politiska, fackliga och
kooperativa organisationer böra utgöra en ideell
enhet har numera tämligen allmänt trängt
igenom. Trevande försök göras även att nå
fram till en direkt praktisk samverkan
mellan parti, fackföreningsrörelse och
kooperation. Frågan står för närvarande under
diskussion i England.
Konferenser mellan representanter för de
brittiska konsumtionsföreningarna,
faclcor-ganisationerna och arbetarpartiet höllos den
S och 22 februari i Manchester och London.
På den första konferensen antogs följande
resolution:
”Den här församlade konferensen av
ombud för konsumtionsföreningarna,
fackföreningarnas parlamentariska kommitté och det
nationella arbetarpartiet är av den
uppfattningen, att det för att höja folkets
sociala och ekonomiska läge vore att
anbefalla att åstadkomma en närmare
samverkan mellan de tre här företrädda
organisationerna, såväl för praktiska som för
upp-lysningssyften. Konferensen anser, att den
bör ajourneras för att sätta de tre organisa-
tionerna i stånd att för en senare konfereus
eller eventuellt för sina medlemmar
framlägga lämpliga förslag.”
En sådan senare konferens ägde rum i
London med 600 delegerade, inför vilka G. N.
Barnes framlade sin idé om en gemensam
kommitté för de tre organisationerna. Som
föremål för gemensamt uppträdande skulle
särskilt komma i fråga: reglering av
arbetsbetingelserna inom de kooperativa
föreningarna, placering av fackföreningarnas medel
i kooperativa företag, fackligt stöd åt
kooperativ egenproduktion, gemensamma
överläggningar med arbetarpartiet om
lagstiftningsåtgärder, som beröra de ekonomiska
organisationerna.
En livlig diskussion pågår om förslaget..
Från vissa håll inom den engelska
kooperationen anses det gå utanför gränserna
förden politiska neutralitet, som i England
strängt upprätthållits. Det återstår
emellertid att se, om kooperationen i längden kan
ställa sig politiskt neutral i politiska
frågor, som beröra dess egna ekonomiska
intressen.
Den kapitalistiska koncentrationen i
Frankrike. För dem, som ieke velat acceptera den
Marxska koncentrationsteorin, har Frankrike
ansetts vara ett fördelaktigt exempel att
åberopa. Se massan av franska småborgare,
småbönder, småföretag!
I en artikel i Neue Zeit (n:r 32—33,
1913) visar Compére-More 1, att det
står rätt illa till med det franska exemplets
beviskraft. Ur hans undersökning äro
nedan anförda sammanställningar hämtade.
Inom den franska industrin är
visserligen det absoluta antalet av småföretag
oeh däri anställda arbetare ej i nedgående.
Så är däremot fallet med det relativa
antalet. I fråga om arbetarantalet har
följande förskjutning skett under 10-årsperioden
1S96—1906:
Stora företag
mer än 100 arb.
1,124,000
36 %
1,396,815
40 %
Småföretag Medelstora företag
1-10 arb. 11—ICO arb.
1896. Antal arbetare (och anställda)... 1,134,703 853,000
I procent av hela antalet......... 36 % 28 %
1901. Antal arbetare........................ 1,130,851 999,150
I procent av hela antalet......... 32 % 27 %
1906. Antal arbetare........................ 1,187,619 1,026,720 1,542,863
I procent av hela antalet..................32 % 21 % 41 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
