Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
digt och utan främmande inblandning.
Men den ukrajnska frågan betyder
ingenting mindre än den stora ryska
stammens definitiva tudelning i
en storrysk i norr och en lillrysk i
söder. Vad polackerna skulle mista
ifall det lyckades Ryssland att erövra
Galizien är självklart. De äga i
Österrike en nationell självständighet, som
endast kan jämföras med franska
befolkningens självstyrelse i Schweiz. I
Ryssland äro de utan någon som helst
politisk betydelse. De galieiska
ukraj-narna skulle icke förlora s å mycket,
men i Varje fall mycket. Ty liten
frihet är alltid bättre än ingen frihet. Och
vägen från Ryssland till Schweiz leder
just genom Galicien.
Senaste galieiska tidningar visa
tyvärr, att vägen till Schweiz ännu är
mycket lång, fastän den står öppen.
Ostgalieiens delvis ukrajnska fast
sedermera för karriärens skull alldeles
poloniserade överklass motsätter sig
den polsk-ukrajnska kompromissen.
Under juni månad skedde valen till
landstinget. Valparollen var:
rösträttens demokratisering och valkretsarnas
delning mellan polacker och ukrajnare
i proportionen 74:26. Med denna paroll
gingo alla ukrajnska partier till urnan
jämte de polska partier, som varit med
på överenskommelsen med ukrajnarna,
och som för närvarande äro de
tongivande i polsk politik. Kontraparollen
var: ingen radikal rösträttsreform oeh
inga eftergifter åt ukrajnarna. Alla
godsägare i Ostgalieien och största
delen av polska präst- oeh
ämbetsmannavärlden gingo till val med denna
lösen. Oeh det blev de, som
segrade bland den polska v a
1-manskåren. Men eftersom de
polska partierna denna gång voro oeniga,
är valresultatet ytterst gynnsamt för
ukrajnarna. De ha erhållit 30 mandat
mot 12 år 1908.
Det underligaste i historien är, att
regeringen denna gång givit order att
valet icke skall ”göras”; de
röstägan-de skola välja själva. Än underligare
för en icke-österrikare — men ej för
en österrikare — är det att konstatera,
att ämbetsmännen i stor utsträckning
icke lydde ordern. Det förbjöd dem
deras patriotism, som fordrar, att
ukrajnska bönder skola välja polska
godsägare till sina representanter. Men
de sista valen voro dock ”rena”, om
man jämför dem med valen 1897 och
1908. Man sköt icke någon radikal
valman. Det är ett framsteg i ett
land, där man skjuter radikaler vid
valet, därför att de bråka — och måste
bråka när en ämbetsman avslutar
valakten en halvtimme förrän den enligt
hans egen kungörelse skulle ha börjat.
Iluruvida det nyvalda
Lemberger-landstinget genomför en demokratisk
rösträttsreform och slår en brygga
över den polsk-ukrajnska klyftan är
svårt att veta. Centralregeringen i
’Wien har börjat intressera sig för den
galieiska frågan. En hel del polska
politici, såväl aristokrater som
demokrater, äro villiga till eftergifter åt
ukrajnska krav. Det är goda tecken.
Men mot står en stark koalition polska
klerikala, konservativa och
chauvinistiska element- Den stora valsegern för
ukrajnska demokrater och radikala —
bland dem en socialdemoki’at — är
överhuvud hittills det enda resultatet
av det polsk-ukrajnska
förlikningsar-betet. Om man inte räknar en sak
till- Det lilla konservativa
russofil-panslavistiska partiet bland
ukrajnarna, som får stor uppmuntran från
Ryssland, har lidit fullständigt nederlag.
Detta parti befinner sig sedan länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
