Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som verktyg ett band korrupta, reaktionära
yrkespolitici...
Det ungerska parlamentet för nu blott en
skentillvaro. Majoriteten infinner sig och
bifaller under skydd av militär alla
lagförslag, som de militära makthavarna fordra
eller den själv anser behövliga för
säkerställande av sin makt. Det är icke tal om några
parlamentariska förhandlingar längre.
Oppositionen håller sig borta från parlamentet.
Infinner den sig, så är det för att genom
larm göra det parlamentariska arbetet
omöjligt. Därefter uppträder polisen eller den
nya parlamentsvakten och släpar ut
oppositionen ur parlamentet.
Parlamentsvaktens organisation har gett
parlamentarismen nådestöten och gjort den
militära absolutismen uppenbar. Takten
består av aktiva soldater, som lyda under
riksdagens president. När oppositionen för icke
länge sedan i anledning av Lueacskabinettets
avgång åter infann sig för en gång i
parlamentet och hälsade den inmarscherande
parlamentsvakten med fyrop, kände en av dessa
gardister sin officersära kränkt, drog sabeln
och högg in på en riksdagsman, så att denne
stupade, lät släpa ut honom ur parlamentet
och häkta honom. Allt utan order! Nu har
militärdomstolen att inom stängda dörrar
avgöra, om officeren var i sin rätt att bruka
vapen. Finna de höga herrarna, att
gardis-tens officersära fordrade detta, så existerar
ej i hela världen ett forum, inför vilket den
nedsablade folkrepresentanten kan få
upprättelse. Karaktäristiskt för det politiska livets
fullständiga förvildning är att denne officer
firats av regeringspartiet och fått beröm av
konseljpresident och minister för sitt
energiska uppträdande. Så djupt har knappast
den ryska duman sjunkit!
Man skulle tro, att sådan förvildning i
kampen blott är möjlig, där de djupaste
klassmotsatser skilja partierna åt. Så är här
ingalunda fallet. Opposition och
regeringsparti tillhöra samma klass: för bägge äro
storgodsägarnas intressen heliga.
Klasskillnaden består på sin höjd däri, att i
oppositionen finnes ett småborgare- och
bondeelement, medan yrkespolitikerna spela en
huvudroll inom regeringspartiet.
Det var denna gemensamhet i klassintressen,
som bragte den demokratiska valrätten på
fall. Oppositionen lät Tiszas reaktionära
val-rättsförslag passera utan strid, och dess le-
dare uppbjödo allt för att förhindra
storstrejken. Oppositionen räknade på att Lueacs
skulle störtas genom sin Panamaaffär. Det
hoppet gick ju i fullbordan. Men följderna
blevo helt andra än oppositionen hade
hoppats.
Under rättegången mot Désy, vilken kallat
Lueacs "Europas största Panamist”, blev
det oemotsägligt fastslaget, att direktionen
för ungerska banken, med ett kapital av bloti.
25 miljoner, hade anslagit ej mindre än 4,8
miljoner på en gång för ”diskreta utgifter"
och utbetalat summan kontant till
regeringen. Och detta hade utförts utan att
bankens aktieägare erforo ett ljud om saken och
utan att balansräkningen uppvisade ett enda
öre under denna post. Hade det ej utbrutit
en tvist mellan direktörerna och
generaldirektören blivit misstänkt för att ha snillat
undan en del av summan, så hade man aldrig
fått veta ett ord om hela affären.
Detta fall visar hur egenmäktigt de
ledande kapitalisterna kunna handskas med
aktiebolagens medel. Man frågar sig: hur
mycket kunna hrr direktörer låta försvinna i sina
egna fickor, då en relativt liten bank kan
betala ut 4,8 miljoner kontant på ett år utan
att behöva avlägga någon redovisning för
aktieägarna.
Det bevisades vidare,att miljonerna
utkvitterats av statens ämbetsmän men levererats
ej till statskassan utan till
regeringspartiets valkassa. Bevisningen var
■så fullständig, att Désy frikändes oeh i
doms-motiveringen uttalades, att Lucacs verkligen
förtjänat namnet ”panamist”. Lueacs drog
också den riktiga konsekvensen därav oeh
inlämnade samma dag sin avskedsansökan. Nu
trodde man, att det skulle vara ute även
med regeringspartiet och hela systemet.
Regeringspartiet hade ju förlorat sista resten
av sin moraliska grundval som
majoritetsparti.
Men det blev annorlunda! Konungen
utnämnde till konseljpresident regeringspartiets
ledare, Ungarns våldsammaste reaktionär,
Stefan Tisza, han som i egenskap av
riks-dagspresident trampade ned oppositionen.
Härmed ställde sig konungen demonstrativt
på det partis sida, som hade Panamapengarna
att tacka för sin tillvaro.
Det hade man icke väntat. Den offentliga
meningen vände sig också med all kraft
mot konungen. Redan under Tiszakabinot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
