Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ena landet till det andra.
Moder-skapshjälpen utgår i allmänhet för den
tid, varunder kvinna på grund av
gällande arbetarskyddslagstiftning vid
barnsbörd är förhindrad att arbeta.
Denna tid utgör i Tyskland 8 veckor,
i Ungern och Norge 6 veckor samt i
Österrike och Luxemburg 4 veckor. I
England lämnas som moderskapshjälp
ett belopp av 30 sh., varjämte
barnaföderskan, om hon själv är försäkrad,
erhåller vanlig sjukhjälp.
Bland den sociala sjukförsäkringens
problem intager läkarfrågan
allestädes ett mycket framstående rum. Då
å ena sidan lagstiftningen ålägger
sjukkassorna att tillhandahålla sina
medlemmar kostnadsfri läkarvård, men
å andra sidan något åläggande för
läkarna att utöva nämnda praktik icke
förefinnes, ligger naturligtvis häri
fröet till konflikter de båda parterna
emellan. I alla länder, där den
sociala sjukförsäkringen nått en högre
utvecklingsgrad, har det ock kommit
till mer eller mindre bittra fejder
mellan sjukkassorna såsom bärare av
sjukförsäkringen och läkarna.
Kärnpunkten i de fordringar, som uppställts
av läkarna, har allestädes varit kravet
på fritt läkarval, d. v. s. rätt för
varje legitimerad läkare, som så
önskar, att få utöva sjukkassepraktik.
Motsatsen härtill utgör systemet med
viss eller vissa sjukkasseläkare, till
vilka sjukkassemedlemmarna sålunda
äro skyldiga att hänvända sig. Detta
senare system har i allmänhet ined stor
energi förfäktats av sjukkassorna, som
gjort gällande, att det fria läkarvalet
är ägnat att utan motsvarande gagn
avsevärt fördyra sjukförsäkringen.
Lagstiftningen har icke ansett sig
böra taga parti i striden utan har
tillsvidare ställt sig avvaktande. Skulle
emellertid konflikterna mellan
sjukkassor och läkare icke upphöra utan
tvärtom, såsom åtskilliga tecken synas
utvisa, ytterligare skärpas, torde
statsmakten icke kunna undgå att ingripa.
Vägarna och sättet härfor kunna
naturligtvis växla efter olika
omständigheter. Såsom de enklaste medlen
torde få anses att antingen anställa ett
erforderligt antal sjukkasseläkare i
ämbetsställning eller ock såsom villkor
för legitimation fordra, att läkarna
åtaga sig sjukkassepraKtik efter en
bestämd, av staten fastställd taxa.’*1
Försäkringskostnadernas
uppbringande. Vid
fördelningen av kostnaderna för den
obligatoriska sjukförsäkringen har man som
regel följt Tysklands exempel och lagt
kostnaderna uteslutande på de
försäkrade själva och deras arbetsgivare. I
Tyskland, Österrike och Luxemburg
vila sålunda 2/a av kostnaderna på de
förra oeh 1/3 på de senare, medan i
Ungern, där sjuk- och
olycksfallsförsäkringen organiserats såsom ett
gemensamt helt, kostnaderna fördelats,
med hälften på vardera.
Den engelska lagstiftningen har
däremot i detta avseende tagit även
statens medverkan i anspråk. I England
har sålunda för den gemensamma
sjuk- och invaliditetsförsäkringen
föreskrivits en avgift pr vecka av 9 pence
för män och 8 pence för kvinnor.
Fördelningen mellan de försäkrade, deras
arbetsgivare och staten är ordnad på
det sätt, att den försäkrades egen andel
minskas i samma män, som hans lön
är lägre, ända ned till den lägsta
löne-klassen (mindre än 1 sh. om dagen),
där den försäkrades andel helt och
hållet bortfaller och kostnaderna för
försäkringen uteslutande bäras av
arbetsgivaren och staten. I den högsta
löne-klassen (mer än 15 sh. pr vecka) är
fördelningen sådan, att arbetsgivaren
betalar 3 pence, staten 2 pence och de
försäkrade, män 4 pence och kvinnor
3 pence.
Vad slutligen Norge beträffar,
lämna här utom de försäkrade själva,
arbetsgivarna och staten även
kommunerna bidrag till den obligatoriska
sjukförsäkringen. Sålunda bestridas
i Norge kostnaderna för denna till
60 % av de försäkrade själva, till
* För närmare detaljer rörande
förevarande sida av den soeiala sjukförsäkringen
hänvisas till min uppsats ”Läkare och
sjukkassor” i Allmänna svenska läkaretidningen
n:r 20, 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
