Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Janko Sakasoff om Bulgarien efter Balkankrigen (Soz. Monatshefte)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skjutas. Ock Jet samma gäller beträffande
Grekland. Hur regeringen skall finna sig
till rätta med denna nödvändighet, är icke
möjligt att förutse.
I varje fall måste något göras för att
närma balkanstaterna till varandra.
Förändringen i Bumäniens förhållande till
Österrike, vilken, som det synes, gäller för
framtiden; maktlösheten oeh isoleringen hos
själva Donaumonarkin; den nuvarande
nt-siktslösheten i Bulgariens fientliga
ställningstagande ’ förhållande till sina
lyckligare grannar och det brännande behovet
efter reformer på alla områden inom den till
sina grundvalar skakade staten visar hän på
behovet av en ändring av Bulgariens trotsiga
och utmanande utrikespolitik.
Det bulgariska folket i dess helhet och i
synnerhet de arbetande skikten i stad och
på land skulle i varje fall emotse en sådan
tingens vändning med glädje och
tillfredsställelse. Ty ingenting verkar så störande
och hämmande på landets lugna utveckling
som det ständiga krigshotet i denna världens
o vädersvrå.
Bulgarien har byggt nog många järnvägar
för att kunna göra alla delar av landet
tillgängliga för öppen samfärdsel.
Lanthushållningen, så efterbliven den också är, börjar
överallt att icke blött producera för den inre
marknaden, utan lämnar också en serie
produkter till den yttre marknaden.
Undersökningar av jordytan ha i alla trakter kunnat
påvisa rika metall- och kollager, för vilkas
utnyttjande man gett åtskilliga företagare
koncession. I alla städer uppstodo under de
sista åren nya industrier, till vilka tusenden
av arbetare inströmmade. Allt detta behöver
ro och fred för sin vidare utbyggnad. Kriget,
som varade ett helt år, har nästan bringat
denna fördelaktiga utveckling till
stagnation. Bankväsendet, som redan förut var
starkt utbildat och i hög grad bidragit till
utvecklingen av produktivkrafterna, vill nu
först konsolidera sig självt, i det att det
söker att åter samla eller möjligen säkerställa
utlånat kapital. Hade kvinnorna och de
gamla icke under kriget brukat jorden och
insamlat en rik skörd, så skulle krisen i
Bulgarien vara ännu svårare. Bondeståndet
visar sig här, som eljest överallt, som det
nationella välståndets räddare och skall också
under Lden närmaste framtiden spela en
be-tydaiide roll vid Bulgariens återförnyande.
Krigskatastroferna och angreppen mot oss
till följd av soldaternas grymhet ha verkat
mycket deprimerande. Men det bulgariska
folket har sedan århundraden vants vid
sådana hårda ödesslag. Mer än ett årtusende
har det bebott ett område, som ständigt och
alltid blivit tummelplats för starkare
grannars angrepp. Även det turkiska väldet, som
nu varat i 5 århundraden, bestod blott i eu
inom några decennier städse återkommande
erövring och ödeläggelse och i förjagandet av
de fredliga bönderna och städernas
hantverkare oeh handlare. Efter varje sådan
förstöring roste sig småningom ett nytt,
arbets-samt släkte, som var förutbestämt att efter
en generation åter på liknande sätt bli
förintad och förskingrad. Det är oeh var
sedan tidigt den tysta, envisa och kraftfulla
bulgariska stammens historia. Och nu efter
krigskatastrofen begynner den åter sina
fäders hälsobringande arbete och vet, att det
skall lyckas att om några år ersätta
och gottgöra de fasansfulla förlusterna, så
att Bulgarien åter skall framträda söm
Balkanhalvöns första och mest utvecklade stat.
Man har angripit oss svårt till följd av våra
soldaters grymhet. Bulgarerna veta myeket
väl, att det i deras mitt såväl som i varje
samhälle gives grymma människor, som i
krigsatmosfären överlämna sig fritt åt sina
instinkter. Men de veta även, att det mest
var macedonier, som under kriget förövade
sådan grymhet, efterhärmande de seder, som
de från barndomen fått lära av sin
omgivning. Och de veta slutligen, att som grund för
många av dessa beskyllningar endast låg en
konstlad stämning, som den av grekiskt och
serbiskt guld bestuckna gula pressen i
Frankrike använde sig av för att förhåna ett
fredligt och arbetsamt folks öde, och att icke mer
eller mindre sanning fanns härvidlag än
beträffande de förmenta tyska och franska
ogärningarna under det stora kriget mellan
dessa kulturnationer åren 1870 och 1871.
Nå, detta folks materiella läge, deras goda,
deras förstarq,ngsställning på Balkanhalvön,
allt detta skall låta återupprätta sig efter
några år av hårt arbete. Men två stora
sorger trycka i dag det bulgariska folkets
sinne. Den första är de maeedoniska brödernas
öde, som nu sucka under det serbiska och
grekiska oket, medan de för ett år sedan
under det turkiska väldet hade sina egna
nationella skolor oeh kyrkor, öppet talad-e sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
