Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1914 - Örne, Anders: Tre kooperativa folkförsäkringsföretag - Sköld, Hannes: Den albanska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pitalet och att den skall syssla även
med vanlig livförsäkring bredvid
folk-iörsäkringen.
Då nu äntligen isen är bruten, får
man väl hoppas, att kooperationen så
småningom skall erövra större delen av
försäkringsverksamheten i de moderna
staterna. Konkurrensen med de
privata anstalterna lcommer allestädes att
bli hård, men försäkringsföretag av
det här berörda slaget ha en fördel,
som intet kapitalistiskt företag
någonsin kan förskaffa sig: det solidariska
understödet av de
försäkringsbehövandes för varje år allt mäktigare organi
sationer och medvetandet att de
kooperativa anstalterna arbeta
uteslutande i de försäkrades eget intresse
Den albanska frågan.
För TIDEN av HANNES SKÖLD.
Belgrad i mars 1911:.
Europas äldsta folk, som lever i dess
yngsta konungadömé, har på sista
tiden tilldragit sig alltmer
uppmärksamhet. Nästan mer uppmärksamhet än
det förtjänar, kan man tycka, när man
vet vilket kalt och ofruktbart
bergland Albanien är. Och känner man ej
till de kapitalistiska intressen, som
här driva sitt spel, vet man ej att de
löjligaste av alla kolonialmakterna,
Österrike och Italien, här söka en sista
ankarplats på Balkan, så förefaller en
det stora intresset för Albanien och
albanerna i detta nu nästan
oförklarligt. Dessa två tredje klassens
stormakter, som länge betraktat halvön
som sin obestridda intressesfär — och
det var ingen mindre än Bismarck som
testamenterat Balkan åt Österrike —
hade ej räknat med den bourgeoisi,
som uppstått inom de nationella
bal-kanstaterna och som i sin expansion
hän mot ”den slutna nationalstaten”
fullständigt grusade de i tanken så
stort tilltagna kolonialområden, som
de två makterna voro färdiga att skära
ur den sjuke mannens hud.
Då det sista kriget mot Turkiet och
dess följder betog Österrike och Italien
alla möjligheter till en kommande
delning av det turkiska Balkan, sökte de
rädda vad som räddas kunde. Deras
delvis motsatta intressen enades för
ett ögonblick, och .dessa stater, för
vilka det bort vara av vikt att blåsa
under de nationella motsättningarna på
halvön, i syfte att kunna uppträda som
erövrare, tvungos att bilda en ny
nationalstat för att äga en
replipunkt.
Men i samma ögonblick som staten
Albanien var ett faktum, måste de
italienska och österrikiska intressena på
nytt skiljas. Och detta Albanien, som
förmådde diplomatin i Wien och Rom
till en stunds enighet, bär inom sig
fröet till mycken tvedräkt i
kommande tider. På så sätt kommer denna
trippelalliansens älsklingsskapelse att
bli dess -sorgebarn, och i Albanien
kanske rentav det kommer att avgöras,
huruvida detta tremaktsförbund
längre har någon livsmöjlighet kvar.
Men även grannfolken, vilkas
utveckling nått långt framom feodalsta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
