Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Hedén, Erik: Politikens kämpande grundåskådningar (Macdonald: Socialismen; L. T. Hobhouse: Liberalismen; Lord Hugh Cecil: Konservatismen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stående fältherrar eller underlydande
länders styresmän, oeh dessa måtte väl
motiveras med den hedrades
förtjänst. Den allmänna strävan till större
medvetenhet, större förnuft, större
in-dividualisering, som sakta men
oavlåtligt gör sig gällande överallt i
samhällslivet, kommer helt visst att driva
folk och stater vidare på denna väg.
Socialdemokratin behöver dock i det
fallet icke göra någon utfästelse. 1
själva verket instämmer en mäktig
strömning inom socialdemokratin
såtillvida med lord Cecil, som den ej vill
veta av någon graderad inkonistskala.
Men medan lord Cecil av omöjligheten
att bestämma människors inkomst
efter deras förtjänster drar slutsatsen,
att inkomsterna böra vara så olika som
möjligt, hävdar nämnda
socialdemokratiska grupp, att de alla böra vara
lika. Vad denna skillnad innebär,
kanske ett vardagligt exempel kan visa:
Det anses i allmänhet opraktiskt att
avpassa spårvägsåkandes avgifter
efter den väglängd de resa. Skulle nu
spårvägsmyndigheterna handla efter
lord Cecils princip, skulle de, då ju
rättvisa ändå är omöjlig, taga 5 kr. i
avgift av somliga och ingen alls av
andra, även om de senare reste flera
kilometer och de förra blott en liten bit.
Enligt den socialistiska grundsatsen
tar man samma avgift av alla — och
just detta system har ju visat sig vara
det enda användbara. För övrigt
råder ju den grundväsentliga skillnaden
mellan lord Cecil och all socialism, att
den senare gör samhällsnyttig
verksamhet till den normala
förutsättningen för inkomst, medan den förre
anser, att inkomsten, hög eller låg,
måste utgå utan hänsyn till vad arbete
vederbörande utför, eller om han
utför något arbete alls.
Motiveringen till denna åskådning,
som verkligen kräver hela lord Cecils
intelligens för att kunna presenteras i
lämpligen förskönat skick, lämnas i
samband med hans försvar för
oförtjänt värdestegring å
jordegendom. Han måste ju medge, att
de stora inkomster, som
därigenom inhöstas, icke bero på
något ägarens åtgörande utan på hans
innehavda monopol. Men han
invänder, att jordmonopolet långt ifrån är
det enda. Häri mötes han på svensk
mark av Flodström i dennes
intressanta lilla skrift F a 11 i g d o m och r
i-k e d o m. Men i tillämpningen
skiljer sig genast konservatismens väg
från frisinnets. Båda tala om ett
ar-betsmonopol, men medan Flodström
därmed menar innehavda platser,
tänker lord Cecil på själva arbetskraften.
Då antalet arbetare inom ett- visst yrke
ofta är begränsat, anser han, att dessa
arbetare innehava ett monopol fullt
jämställt med den store jordägarens.
En rent personlig egenskap som
arbetskraften, vilken är oupplösligt
förbunden med den levande människan,
likställes alltså med ett stycke yttre
egendom, som människan den ena
dagen kan äga, den andra lämna ifrån
sig utan att vara mindre människa
för det. Den varmt religiöse och
moraliske lord Hugh Cecil. vilken så
vackert framhåller personlighetens
upphöjdhet över egendomen gentemot den
materialistiska socialdemokratin, han
likställer människan med tinget!
Medan både georgeister oeh socialister
fatta det som självklart, att tillgång
och efterfrågan få en helt annan
innebörd, när det gäller mänsklig
arbetskraft, än när det gäller yttre varor,
vill högermannen ej alls veta av
någon dylik åtskillnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
