Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Hedén, Erik: Politikens kämpande grundåskådningar (Macdonald: Socialismen; L. T. Hobhouse: Liberalismen; Lord Hugh Cecil: Konservatismen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligiositet gör det lättare för dem än
för oss att fördraga ett visst
religions-tvång.
Både av sin organiska
samhällsuppfattning och av sin pietet drives
MacDonald till en högre värclesättning av
familjen än den marxisterna bruka
uttala. Dessa nöja sig i allmänhet med
en försäkran, att socialisterna ej vilja
hindra de människor, som så önska, att
leva familjeliv och uppfostra sina barn
hemma, samtidigt clock framhållande
att hemuppfostran måste vara det
mest önskvärda och normala.
MacDonald åter gör familjen till en av de
mindre enheter, ja till den viktigaste
av alla, på vilka den stora enheten
staten skall uppbyggas. Han gör
barnuppfostran i hemmen till en
föräldrarnas plikt, ehuru samhället
naturligtvis är pliktigt att garantera
föräldrarna tillräckliga medel till barnens
uppfostran. Liksom Bebel finner han det
naturligtvis nödvändigt, att
undernärda barn få spisning i skolan. Men i
motsats mot denne gillar han icke alls,
att alla barn, även sådana ur bärgade
hem, skola ersätta hemmets måltider
med skolspisning. Här må ock
nämnas att MacDonald, vilken liksom alla
praktiska socialdemokrater vill tillåta
enskild egendom, så snart don ej
omfattar produktionsmedel, också vill
tilllåta rätten till arv, dock blott i den
mån den ej medför, att folkets massa
ärver fattigdom.
Man skulle väntat att just
socialisterna i England, kooperationens
hemland, hade tillmätt den fria
andelsverk-samheten en framskjuten roll även i
det socialistiska samhället. Så är ej
alldeles fallet. MacDonald säger
visserligen på ett ställe (i Socialism
a n d G o v e r n m e n t), att
organisationer av förbrukare skola sköta de
produktionsgrenar, som av särskilda
skäl måste ligga utanför statens
ekonomiska verksamhet. Men eljest tänker
han sig en sammansmältning av
kooperativ drift och statsdrift. De fria
organisationerna skola bli ekonomiska,
delar av staten, och förvaltningen skall
delvis — i den direkta skötseln av
fabrikerna — vara kooperativ, d. v. s.
tillsatt av förbrukarna, men delvis —
i de sammanbindande och
kontrollerande graderna — direkt tillsättas av
staten. En viktig självständig roll
tillmäter han däremot de fria
föreningarna på den andliga kulturens område.
Han tänker sig, att de skulle
uppmuntra diktare och författare, förlägga och
kanske trycka deras verk. Såsom en
historisk förebild hänvisar han här på.
1700-talets litterära sällskap, vilka i
hans hemland Skottland (liksom för
övrigt även i Sverge) spelade en stor
och intressant roll.
Stolta att tillhöra den stat,
vars-histöria just ur demokratisk synpunkt
är mer ärorik än någon annans, vilja
Englands socialister ej höra talas om
statens försvinnande. Läran härom
intager ju en framträdande plats i
Marx’ och Engels’ socialism, men
MacDonald anser sin skiljaktighet från
dem endast vara en strid 0111 ord. Det
kan nu vara tvivelaktigt, men visst är,
att denna tvistepunkt, nu och så långt
vi kunna tydligt föreställa oss
framtiden, ligger utanför praktisk politik.
Frågan 0111 republik eller
kungadöme anser MacDonald i sitt land
och u 11 d er nuvarande 0
m-ständigheter vara ett rent
abstrakt tvisteämne, ehuru han medger
att en dåraktig monark även i England
kan komma att driva republikkravet
fram på dagordningen. Att detta är
långt ifrån omöjligt, ha färska erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
