Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Carleson, C. N.: Mexiko—Panama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är det någon reverens för den
internationella maxim, som förbjuder
erkännandet av en revolutionär regim,
så länge den gamla regimen ännu har
trupper i fält? Nej. Bäras då
operationerna av en avsikt att hålla Mexiko
splittrat oeh svagt? Ja, säkerligen.
Kung Dollar ser icke så noga på sina
redskaps karaktär. Redskapens
personliga hederlighet är t. o. m. en
fördel för hans manipulationer.
Demo-krat-presidenten Wilsons heder anses
höjd över allt tvivel, men är
fullständigt neutraliserad av dollar-politiken.
Vad nu sker i och med Mexiko är blott
en variation av kung Dollars
inskridande år 1912 i Nicaragua och
Iiondu-ras —• även ett led i strävan att lägga
Centralamerika under Usonas
”kontroll’’. Washington-regeringen
struntade blankt i ett högsta
domstolens utslag, som gav Honduras rätt i
en tvist om ett denna stat tillhörigt
skeppsvarv. Dåvarande
utrikesministern Knox följde f. ö. samma politik
som Roosevelt på sin tid i Panama:
d. v. s. man ställer till med och
uppmuntrar en liten revolution.
Stämp-lingar i främmande länders
partistrider voro ju ej heller särskilt
1700-ta-lets diplomater obekanta, och våra
dagars parlamentskontroll över
utrikespolitiken är uppenbart ineffektiv.
Onekligen ha Förenta staterna gått
till verket med en viss försiktighet.
De dröjde i det längsta med blockaden
av de mexikanska hamnarna av
fruktan för att det kunde bli trassel med
de europeiska stater, vars undersåtar
inneha mexikanska statsobligationer
— trassel. .. utan att man därmed
det minsta skadade Huerta. Det var
behagligare och mer fördelaktigt att
låta Carranza och Villa operera . ..
c s. v.
Mot Huerta intog dock omsider
Washington-regeringen en öppet
fientlig och offensiv hållning. Huerta måste
”elimineras”, såsom en ny diplomatisk
term lyder. Allt som inträffat
sammanfattas kort och klart i den nya
”Monroe-doktrin”, som president
Wilson för en tid sedan utvecklade i
ett tal. Den lyder: europeiskt
kapital bringar de amerikanska folken
i ekonomisk träldom, men e j
amerikanskt ! Denna tes är naturligtvis
ägnad att bana väg för dollarn till
Central- och Sydamerika med
utestängan-gande av det europeiska
kapitalöverskott, som vill söka sig dit. Och med
en viss andakt bör man naturligtvis
tro, att Förenta staterna i sin
kapitalplacering ... skänker och tryggar
friheten! Yankeens verksamhet för
”pacifikation”, för ordning och frihet
hos grannarna tål ej heller
internationella skrankor och band av det
humanitära slaget, ty på
Haagkongres-sen år 1907 var det Förenta staternas
ombud ensamt förbehållet att b
e-kämpa doktrinen, att krig aldrig
kan vara en legitim metod för
indrivning av skuldfordringar. En dylik
princip gick stick i stäv mot den stora
krämarstatens intressen.
En annan tes, som belyser Förenta
staternas anspråk på inblandningsrätt
som ett slags det västra halvklotets
polismakt, har även uppställts av
Wilson, nämligen att republiken ej kunde
tolerera en regering, som ej vore
grundad på konstitutionella principer.
Denna maxim träffar ju en synnerligen
ömtålig punkt hos en mängd
amerikanska stater med sina ständiga små
revolutioner och där författningen ofta
blott är ett dåligt skynke om än
härskande, än rebellerande
fåtalsgrup-per. I sin vackra ordnings- och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
