Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1914 - Litteratur - Ivar Wennerström. Svenska utopister; G. Henriksson-Holmberg. Socialismen i Sverge 1770—1856 (R. S.) - Händelser och spörsmål - Revision av revisionismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma så uteslutande från Frankrike.
Medan St. Simons, Fouriers, Cabets,
Proudlions gestalter skarpt framträda,
märker man ingenting av t. ex. Robert
Owens väldiga gärning. Det hade
varit Önskligt om denna egendomlighet
analyserats, liksom man överhuvud
kunnat önska en djupare analys av de
svenska socialisternas förhållande till
de stora utlänningarna. Dock hade
härmed bolcen väsentligen fått svälla
ut i omfång och framställningens
refererande karaktär kanske icke kunnat
fullt så lyckligt genomföras. Vad som
däremot utan någon olägenhet
kunnat ske hade varit ett utmönstrande
av tryckfel och språkliga
inadverten-ser, som nu på några ställen
förekomma.
Om framställningens sakliga
korrekthet och särskilt om allt det
med-tagits som bort komma torde icke
många kunna döma. Det är väl fråga om
det är fler än dessa tvenne författare,
som systematiskt trängt fram till
själva källmaterialet. Men genom att
framställningen nu kommit från två
håll, oberoende av varandra, är ju
även en som icke forskat i
primärmaterialet i tillfälle bilda sig ett omdöme.
De bägge skrifterna få ömsesidigt
vitsord av varandra genom de många
samstämmiga uppgifterna. Vad av
material, som i Holmbergs arbete meddelas
utöver det hos Wennerström
publicerade, visar att det viktigaste har av
den senare utvalts.
Det är att hoppas, att det fortsatta
forskningsarbetet skall bringa klarhet
över sammanhanget mellan den äldre
och den yngre socialismen eller om
verkligen här skulle föreligga en
faktisk lucka, hur den nu skall förstås.
Xutida svensk socialism bör i alla
händelser vara tacksam för dessa
första försök att lägga grundstenarna till
en den svenska socialismens historia.
R. S.
Händelser och spörsmål
Revision av revisionismen? Eduard
Bern-stein liar den 15 mars i ar liållit ett föredrag
i Budapest om Det bestående i
marxisme n, vilket refereras av E. Adler
i aprilhäftet av Der Kampf.
Såvitt man av detta referat kan se
innebär föredraget en personlig deklaration av
nog så uppseendeväckande art.
Revisionis-mens banbrytare reviderar där sin åskådning.
Huvudresultatet är, att marxismen väl
kräver rättelser i enskilda delar men att dess
djupaste innehåll och största tankar av
utvecklingen ha fullt ut bekräftats.
Fortfarande vidhåller Bernstein visserligen
sin kritiska syn på marxismens krislära och
på dess teori om kapitalackumulationen. Men
de flesta andra teorier i den marxistiska
lärobyggnaden förklarar sig Bernstein enligt
detta referat i det väsentliga omfatta.
Sålunda heter det efter Der Kampf:
”Marxismens historieuppfattning hör till
det bestående i marxismen.” —- ”Kampen
mellan arbetare och arbetsgivare om
mervärdet för till en stark koncentration av driften.
De stora företagen bli allt större. Teorin om
mervärdet och om koncentrationen står ej till
att rubba.” — ”1 våra dagar är t. ex. en så
oerhörd makt koncentrerad hos de
amerikanska trusterna, att det är beroende allenast av
deras nyck och vilja om miljoner av värden
och människoliv skola ödeläggas.
Möjligheten för en ekonomisk sammanstörtning
förefinnes, även om i annan form än Marx tänkte
sig. Tendensen att låta staten överta
företag verkar doek dämpande. Men likväl är
också denna teori (”katastrofteorin”) i sina
grundtankar riktig.” — ”Avståndet mellan
klasserna växer” och därmed tillspetsas
klasskampen.
Det sista årtiondets ekonomiska
erfarenheter ha varit tämligen mördande för vissa av
revisionismens teorier. Framför allt därige-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
