- Project Runeberg -  Tiden / Sjätte årgången. 1914 /
246

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Inför Internationalens forum. Dokument och uttalanden från tiden omkring krigsutbrottet - 5. Tyskland - 6. Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa faror, att betrygga vårt eget
lands kultur och oberoende. Då
uppfylla vi vad vi alltid sagt. I farans
stund lämna vi icke det egna
fosterlandet i sticket. (Stormande bifall
från alla partier.) Yi känna oss
därvid i samförstånd med Internationalen,
som alltid erkänt varje folks rätt till
nationell självständighet och
självförsvar, liksom vi i överensstämmelse med
denna fördöma varje erövringskrig.
Vi fordra att när krigets mål, vår egen
trygghet, är uppnått och
motståndarna äro benägna för fred, att det då
också blir slut på kriget, genom en
fred, som möjliggör vänskap med
grannfolken (livligt bifall). Detta
fordra vi icke blott i den internationella
solidaritetens, utan i det tyska folkets
intresse. Vi hoppas att krigets
ohyggliga lidanden skola hos nya miljoner
väcka avsky för kriget och vinna dem
för fredens och socialismens ideal.
(Stormande bifall frän
socialdemokraterna.) Ledda av denna grundsats,
bevilja vi de begärda medlen. (Livligt
bifall.)

6. Frankrike.

LTlumanité 25 juli.

Den österrikiska noten till Serbien
är fruktansvärt hård. Den ser ut att
vara beräknad på att fullständigt
förödmjuka eller krossa det serbiska
folket. De villkor, som Österrike vill
föreskriva Serbien äro sådana, att man
måste fråga sig, om icke Österrikes
militära och klerikala reaktion önskar
krig och söker göra det oundvikligt.
Detta vore ju det mest oerhörda brott.

För freden finnas dock ännu två
chanser. Den första är att den
österrikiska regeringen, som utan tvivel
vägt varje ord, visserligen fordrar att
Serbien har svaret före kl. 6 i dag,
men den begär dock blott ett ”svar”.
Den kräver icke att Serbien med ens
accepterar alla villkoren.

Om Serbien är klokt nog att genast
gå så långt som möjligt i avseende på
den eftergift och upprättelse som kan
ske, skall det bli svårt för Österrike

att bruka våld. Om det bevisats,
vilket är mycket möjligt, att serbiska
föreningar öppet arbeta på Österrikes
styckande, om det bevisats, att
serbiska myndigheter, militära eller civila,
haft kännedom om, uppmuntrat och
understött mordet på ärkehertigparet,
då kan Serbien icke vägra satisfaktion
och garantier. Ju större beslutsamhet
Serbien visar i att lova allt som det
kan lova utan att avstå från sin
oavhängighet, dess säkrare undanrödjer
det förevändningar att ingripa hos
dem som lura på det, dess bättre
underlättar det Europas moraliska
medling.

Det är sant, att den också är tagen
vid strupen genom det slags ultimatum
Österrike avlämnat. Man kan fråga
sig, om icke Österrike genom att göra
sin attack riktigt brysk velat förhindra
varje preventiv aktion från Europa.
Emellertid har den österrikiska
diplomatin ansett sig böra avge förklaring

hos regeringarna.–-Denna appell

till Europas samvete, detta
presenterande av en dossier skulle icke vara
annat än grovt förolämpande ironi, om
Österrike besätter serbiskt territorium
innan denna dossier ens hunnit
granskas av de europeiska makterna.

Om Österrike presterar de bevis som
ställas i utsikt (och vi tvivla ej på att
det har allvarliga klagomål), blir det
hela Europa, som fordrar av Serbien
att lämna alla garantier, förenliga med
dess nationella existens och autonomi.
Om Österrike begär mera, tar det
ansvaret på sig att lössläppa en kris, som
mycket väl kan efterhand kasta hela
Europa in i den förfärligaste konflikt
som mänskligheten skådat, den mest
absurda, den mest brottsliga. Och den
gamle kejsaren skulle följas ända upp
till den gud, han åkallar, av de
våldsamma ropen av hat, mord, förbittring
och förbannelser från folken, som
vigas åt krigets helvete. Skall han icke
ge de regeringar, som han förelägger
affärens dokument, några dagar för att
studera dem och bedöma om Serbiens
omedelbara svar är avpassat efter den
allvarliga beskaffenheten av
anklagelserna mot detsamma ?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1914/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free