Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Inför Internationalens forum. Dokument och uttalanden från tiden omkring krigsutbrottet - 7. Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och suveräner, som nyligen ärade
freden i Haagpalatset.
Vår tanke går i dessa tragiska
timmar till det arma proletariatet i
Österrike och Serbien, så hårt prövat förut,
.som ännu i går ropade ut sin
fredskär-lek för världen. Och vi vända oss
också till hela Europas proletärer, som
kanske i morgon skola kastas emot
varandra i den mest avskyvärda hekatomb
av de styrande, som engagerat sig
i förbindelser och allianser, i vilka
folken icke äga någon del.
Om den offentliga internationella
opinionen ej är ett tomt ord, om
kyrkorna och de troende icke blott mumla
lögner som böner, om de civiliserade
folkens universella samvete ej är en
dröm, så är stunden nu kommen då
alla stora moraliska krafter, som
besjälas av den mänskliga solidaritetens
höga känsla, ha att förena sig för att
handla tvärs över gränser och
egoistiska intressen.
Internationalen, som i dag
sammanträder i Bruxelles, i det ögonblick då
arbetarna i alla länder högt
proklamera sin avsky för massakrerna, skall
högtidligt uttala sin harm och sin
förhoppning, kallande alla folk till strid
för humanitet och civilisation. Måtte
dess rop rubba de härskandes och
dynastiernas självtillit och få dem att
inse den oundvikliga hämnd, som
för-beredes mot massakrernas
organisatörer och rovkapitalisterna av den
triumferande revolutionen.
Le Peuple 5 aug.:
Okuvligt motstånd.
Österrikes motstånd till Serbien var
en fälla; huru kvalificera Tysklands
till Belgien?
Om du uppfordrar en annan att
begå en nedrighet, så innebär det, att
du själv är i stånd att begå den.
Ty vad var det Wilhelm och hans
diplomater fordrade av oss?
Icke så mycket men dock krossandet
av vår neutralitet, avståendet från vår
självständighet, förrådandet av våra
internationella förbindelser och
nedsättandet av vår nationella
värdighet... Mer begärde man icke av oss.
Och för det lovade man oss Judas
trettio silverpenningar för att gottgöra
skadan och betala vår servilitet, med
det lockande löftet att icke pålägga
vårt territorium eller våra besittningar
annexion efter invasionen; och man
gick därhän att man ställde i utsikt,
vid räkningens uppgörande efter
stormen, en välvillig protektion så
omsorgsfull att den skulle förbehålla åt
oss en öm kejserlig inkorporering.
Vad ha då vi otacksamma att
beklaga oss över?
Varen övertygade, att regeringens
svar, som enstämmigt sanktionerats av
parlamentet och allmänna opinionen,
icke har framkallat annat intryck i
Berlin än missräkning.
Man har kunnat säga förut, att den
belgiska nationen var ett litet folk av
köpmän. Kanhända ! Men vi äro ännu
icke färdiga att sälja vårt blods ära,
respekten för besvurna fördrag och vår
fäderneärvda frihet för tyska pengar!
Och därborta skola de icke kunna
förstå, att vi, då vi kunnat bespara oss
det värsta av allt elände,
invasionens skräck, ha visat tillbaka
affärs-anbudet,
Återfinner man för övrigt icke
samma slags köpmannapolitik i de tyska
underhandlingarna med England, där
man helt lugnt proponerade att få
kväva dess allierade Frankrike,
garanterande att man efteråt skulle ge
sa-tisfaktion åt London genom att
återupprätta den belgiska neutraliteten ...
Dessa imperialistiska barbarer äro
på samma gång riktiga krämare.
Må de då debutera gentemot den
stackars lilla men modiga makt vi äro
med denna rövarexpedition! Men må
de veta, att, M. de Broqueville, vår
konseljpresident, har uttryckt vår
innersta och djupa nationella känsla då
han utropade utan fanfarronader mea
med okuvlig energi och förtröstan, att
vi kunna bli ett besegrat folk, men ett
underkuvat — aldrig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
