Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Jansson, Wilhelm: Världskriget och socialdemokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klaringen, eller som senare visade sig
äga de starkare bataljonerna.
För en marxistiskt skolad
uppfattning ter sig frågan helt annorlunda.
Den marxistiska flygeln av
socialdemokratin har aldrig hyllat illusionen,
att fredsidéns förnuft blott behöver
erövra folken för att krigen skulle bli
omöjliga. Marxismen riktade sin
kamp mot krigets drivfjädrar: den
kapitalistiska exploateringen och
expansionen, det är kapitalismen inom det
egna landet och dess verksamhet utåt,
över landsgränserna. Stormakternas
imperialism är alls ieke buren av
några romantiska, nationalistiska
idéer, utan av kapitalismens reala
ekonomiska intressen. Vår kamp mot
ldassväldet inåt och utåt var och är
sålunda den enda marschlinje, som en
gång i framtiden kan föra till
eftersträvat resultat: världsfreden. S
o-cialismens genomförande är den
enda verkliga fredsgarantin.
Ur denna synvinkel får det
nuvarande kriget en annan belysning. Vi
bli försiktigare och mildare i vår dom
över de folk, som föra kriget, oeh
undersöka i stället de materiella
faktorer, som vållat krigsutbrottet. Vår
uppgift är att blotta dessa faktorer
och därigenom slipa våra vapen till
den kommande kampen mot dem oeh
för socialismen. Vilken oerhörd
för-bländelse är det icke att i denna stund
orda om tyskarnas maktbegär och
er-övringslusta såsom krigets orsak, eller
att såsom ”Barbarskogens” författare
med ett djärvt penndrag
”tillintetgöra” hela den tyska kulturen,
förneka dess konst, dess filosofi, dess
litteratur! Man diskuterar icke sådant
känslosvall, man ler åt det och ber i
bästa fall skomakaren stanna vid sin
läst.
Tysklands socialdemokrater ha
länge förutsett denna
världskapitalismens eruption, inför vilken vi nu stå.
De ha bekämpat den politik, som
var ett utslag av de kapitalistiska
realiteterna, men de ha aldrig glömt,
att samma realiteter voro verksa
inni a i alla andra länder.
Där-före ha de haft ett positivt f ö
r-svarsprogram, de ha krävt hela
folkets uppfostran till
försvarsduglig-het medelst milissystemet. De
ha icke frågat efter om detta blir
billigare eller dyrare; fosterlandets
integritet och den tyska kulturens
obe-hindrade utveckling mot socialismen
sätta de högre än krämarekalkyler.
När de bekämpat den stående hären,
så gjorde de det därför att den är ett
utslag av och en stödjepelare för
klasssamhället, medan miliskravet går ut
på en demokratisk organisation av
landets försvar. Det nuvarande
kriget ändrar i detta hänseende
ingenting i deras framtida politik.
De se i Rysslands
Balkan-politik de närmaste orsakerna till
världskriget. Rysslands imperialism
är visserligen icke enbart
kapitalistisk, men den är därföre icke mindre
ett politiskt utslag av det ryska
klass-samhället. Ryssland är mera än något
annat europeiskt land i viss mån ett
feodalsamhälle; och feodalismen
behöver för upprätthållandet av sin makt
i ännu högre grad den imperialistiska
expansionen än kapitalismen.
Feodalismen är den brutalaste formen för
klassvälde, ty den lever endast av
plundring och rov. När den som i
Ryssland kompletteras med
kapitalistiskt tyranni och kan stödja sig på ett
typiskt kapitalistiskt klassamhälle som
Frankrike, blir den så mycket
farligare för de kringliggande folken. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
