Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Fredens förberedande (K. Kautsky i Neue Zeit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staterna, som deltaga i kriget, skulle
vilja begagna en eventuell seger till
att i sig införliva nationellt
främmande områden och sålunda från en
nationalstat bli en stat av nationaliteter.
Det vore en stor olycka ej blott för
den besegrade utan även för segraren.
Därmed är likväl ej sagt, att varje
förändring av kartan skulle svära
•emot denna princip. Där nationerna
äro undertryckta av ett främmande
herravälde, kan detta herraväldes
besegrande väl medföra att nationernas
självbestämningsrätt blir gällande. Om
t. ex. för den händelse Ryssland
besegras, Polens, östersjöprovinsernas
och Finlands invånare skulle resa
anspråk på att. själva utan något slags
yttre tvång bestämma över sin
framtida statsrättsliga ställning, så stode
det i fullständig samklang med
demokratins bud. Och samma sak vore, om
kriget medförde Egyptens oeh
Persiens självständighet.
Men framförallt vore det för folken
nödvändigt, om freden skall kunna bli
varaktig, att den avskaffar de
orsaker, som framkallat kriget. Att en
lokal konflikt mellan Österrike och
Serbien genast satte hela världen i
hrand, måste i sista hand återföras till
att kapprustningarnas s y
s-t e m förvandlat hela Europa till två
fientliga krigsläger. Allt
outhärdligare blev detta tillstånd, ur
vilket endast två utvägar funnos:
avrustning genom ömsesidiga
överenskommelser eller världskriget.
Socialdemokratin har städse fordrat den första
utvägen men funnit blott ringa
understöd i borgerliga lager. Så kvarstod
endast det andra, alternativet.
I de härskande klassernas
medvetande har kriget visserligen ej sprungit
fram ur kapprustandet. De se endast
de sista, små orsakerna och prisa sina
egna rustningars storlek, som gör oss
starka gent emot fienden, liksom om
detta ej tvungit denne att även göra
sig stark! Men trots detta kan tin-
gens logik pressa segraren, vem denne
än må bli, att genom kriget komma
fram till det som ej kunde uppnås
genom fredliga överenskommelser:
avrustning, först kanske blott för de
besegrade, varmed emellertid även för
segraren trycket att förnya
rustningarna bortföll. Liksom överallt
kommer det naturligtvis här icke blott an
på v a d utan även h u r. En den
besegrade genom kriget påtvungen
avrustning kan för denne lätt taga
förödmjukande, degraderande former,
vilket vi avgjort måste motsätta oss.
Men själva målet måste vi på det
innerligaste önska. Socialdemokratin
kommer säkert vid fredsslutet att i alla
stater yrka påavrustning. Den
kommer att försöka få denna allsidig. Dock
skulle, t. o. m. om avrustningen endast
skulle gälla den besegrade, denne få
riklig ekonomisk ersättning för
minskningen i militärisk makt. Å andra
sidan skall detta ekonomiska resultat
förenat med grannens minskade
farlighet ge socialdemokratin i den segrande
staten en stark basis för ett
resultat-rikt upträdande mot det egna landets
rustningar.
Ännu ett tredje moment kommer vid
fredsslutet i betraktande:
handels-f ö r d r a g e n. De nuvarande
överenskommelserna äro sönderrivna av
kriget, nya måste slutas. Under krigets
tryck kan då mycket uppnås som
hittills synts omöjligt. Det. kan vara
möjligt att segraren har intresse av
att pålägga den besegrade frihandel
eller i varje fall ett närmande ditåti
Likaväl kan emellertid konstellationen
vid fredsslutet bliva sådant, att den
möjliggör och gynnar olika staters
uppgående i ett tullförbund. I den
mån ett sådant avskaffar bestående
tullgränser vore det ett framsteg och
borde hälsas välkommet. Däremot
måste det för visso bekämpas, om det
skulle bli ett medel att införliva
länder med frihandel i ett
skyddstullsom-råde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
