Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1914 - Kautsky, K.: Internationalismen och kriget (efter »Neue Zeit»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreligger, när kriget tagit en
avgörande vändning. Då, men inte förr,
kan det visa sig, vilka motiv som lågo
till grund för de olika socialistiska
partiernas ställningstagande under kriget
"(vilket är vitt skillt från deras
ställningstagande till kriget), huruvida
Internationalen verkligen i någon
avsevärd grad försvagats eller icke. Det
är mycket förhastat att redan nu
förklara den död.
4. Enigheten inom Internationalen
efter boerkriget.
Partita gandet under kriget är en
process, som inte alltid är politiskt
nödvändig, men däremot alltid
psykologiskt oundviklig. Därjämte även en
process, som ställer de internationella
socialisterna inför de svåraste problem.
Proletariatets klassintresse, det annars
så säkert ledande rättesnöret, är nu
dolt och förvirrat. Ett välgrundat
partitagande för en av de krigförande
kräver dessutom en noggrann
kännedom 0111 utlandet, vilken alltid är
mycket sällsynt. I stället för fast
bestående erfarenheter träda oerhörda
möjligheter. Och slutligen äro
förhållandena under fredstid i mångfaldiga
avseenden ställda på huvudet under
kriget.
Den naturliga ställningen för
socialdemokratin såsom representant för
befolkningens understa lager är under
fredstid opposition mot varje regering
— så länge tills den vunnit kraft att
själv övertaga regeringen. Under
kriget befinner den sig försatt i den
oangenäma situationen, att i varje fall
nödgas ställa sig vid sidan av någon
regering, så snart den tagit parti för
någon av de krigförande staterna. Är
denna regering den egna, då gäller det
att bevilja medel till krigföring åt
samma regering, vilken man i fredstid
svarat: inte en man, inte ett öre.
Den, som inte betänker att kriget
ställer allt på huvudet, ser i detta ett
avfall från vår hittillsvarande praxis.
Några påtala det som ett skymfligt
förräderi, andra se däri cn början till
ön ny taktik och ett erkännande, att
den vi hittills använt oss av skulle
vara förfelad.
Det ena är lika felaktigt som det
andra.
När vi förvägra det bestående
systemet varje man och varje öre, så göra
vi detta för att i stället för den
bestående regeringen tillsätta en annan,
som är underkastad det egna folkets
vilja. Under kriget är det inte fråga
därom, men om frågan, huruvida
landets regering skall vara underkastad en
utländsk regerings vilja eller icke.
Vi ha gjort- front mot militarismen,
inte för att göra det egna landet
värnlöst, men för att i det bestående
försvarssystemets ställe sätta, ett annat,
som vi anse stå högre, emedan det
mi-litäriskt ger åtminstone lika mycket,
mindre hämmar produktivkrafternas
utveckling och skänker ett försvar,
som gör militärmakten till civilmaktens
verktyg och inte dess herre (det är det
senare tillståndet vi bekämpa såsom
militarism), och emedan denna
civilmakt är demokratisk.
Allt detta kommer under krigstid
inte ifråga, förså vitt inte det
uppkomna militärsystemet störtar samman,
såsom fallet var i Frankrike 1792 och
1870. Men efter kriget komma alla
dessa problem att bli viktigare än
någonsin, och det blir åter en tvingande
nödvändighet att återupptaga vår
gamla taktik.
Det nya, komplicerade, ja, ofta
skenbart förvända i de frågor kriget
ställer på oss, betyder inte en revidering
av grundsatserna för vår taktik under
fredstid. Men väl innebära de, att
kriget medför plötsliga och överraskande
svårigheter för den internationella
socialismen, som under freden inte
blivit förberedd därpå.
Om vi underskattade dessa
svårigheter och levde i den förväntan, att
Internationalen skulle vara
fullkomligt enhetlig i krig liksom i fred och
fungera utan den ringaste splittring,
så bidrog därtill delvis den förväxling,
som vi här ovan redan flera gånger
påpekat, mellan ställningstagande till
kriget och partitagandet under kriget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
