Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1914 - Lorén, S. G.: Polisväsendets reformering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polisväsendets reformering.
För TIDEN av S. G. LORÉN.
Sedan flera år intar frågan om
polisväsendets omdaning i demokratisk
riktning ett bemärkt rum på
reformernas önskelista. Åtskilligt
utredningsarbete har redan offrats på densamma
oeh olika myndigheter ha hörts därom.
Att ärendets principiellt viktigaste
punkt,frågan om den anslagsbeviljande
kommunalmyndighetens inflytande på
polisväsendets och dess förvaltning, i
de fyra sakkunnigas omsider den 11
november 1913 avlämnade ”förslag till
polisreglemente för riket” väsentligt
suddats ut är kanske icke så mycket
att undra över, helst när man tar i
betraktande i vilken ställning till frågan
de personer stå, som utarbetat
detsamma.
Emellertid är det av nöden att noga
aktgiva på ärendets fortsatta
behandling, icke minst ur synpunkten av att
i detta spörsmål gäller det en viktig
del av kommunernas fria
självbestämmanderätt.
Först några ord om vårt partis
ställning härutinnan.
I det socialdemokratiska
arbetarepartiets kommunalprogram har
partiets ståndpunkt formulerats så:
”Upphävande av magistratens
för-mynderskap över stadsförvaltningen.
Kommunernas fullständiga
övertagande av den lokala polisförvaltningen i
samband med polisväsendets ordnande
genom lag.”
I tydliga och klara ord har här
hävdats den riktiga satsen, att det lokala
polisväsendet skall vara avhängigt
endast av den anslagsbeviljande
kommunalmyndigheten och att sålunda par-
tiets kommunalpolitiska arbete skall
inriktas på att för sådant syfte vinna
ändring i nu rådande förhållanden.
Vi skola i det efterföljande visa,
hurusom denna sunda tanke vunnit
hemortsrätt icke blott hos den
underordnade polispersonalen själv utan
även hos åtskilliga överordnade
polismyndigheter. Först dock något om
frågans upprinnelse och första
behandling.
* *
År 1904 väckte S. A. Hedin en
motion i riksdagen, närmast syftande till
att giva polispersonalen en mera
tryggad ställning. Motionen vann inte
genast beaktande, men efter det att
frågan ånyo förevarit åren 1905 och 1906
beslöt riksdagen sistnämnda år att
avlåta en skrivelse till konungen med
hemställan att k. m:t ville låta
utarbeta en allmän polisförfattning för
rikets städer och därmed jämförliga
orter.
Över denna riksdagens skrivelse
infordrades yttranden av bl. a.
Svenska polisförbu n d e t. Vid
förbundets möte den 2—4 augusti 1906
avlämnades också det begärda
yttrandet. Detta är märkligt främst
därigenom, att frågan om inrättande av
särskilda kommunala polisstyrelser med
vidsträckt befogenhet däri fått ett
framstående rum. Det heter nämligen
i förbundets utlåtande bl. a. så här:
"Föreskrift borde i författningen intagas
därom, att i städer, köpingar och
munieipal-samliällen, där polismän vore anställda, dessa’
skulle lyda närmast under en polisstyrelse,
bestående av statens polischef jämte av
stadsfullmäktige eller kommunalnämnd utsedda
ledamöter. Denna polisstyrelse borde bland
annat hava till uppgift att handhava polis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
