Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1914 - Lorén, S. G.: Polisväsendets reformering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påpekat hr von Sydows omotiverade
åsidosättande av den engelska
polisförfattningen och dels lämnat en
utförligredogörelse för denna författning.
Hr Hansson formar sin slutreplik så:
”Härmed slutar jag denna översikt Över
polisinrättningen i ett av de länder, som av
den officiella utredningen förbigåtts. Jag
tror icke, att någon skall vara benägen att
neka, att det icke har lärdomar att bjuda.
Dess stora princip — förening av verksam
statlig kontroll med full kommunal
självstyrelse — står i bästa överensstämmelse med
våra egna nationella utgångspunkter. I
skapandet av en gemensam grevskapspolis, från
vilken endast de verkligt stora städerna
un-dantagits, har det gått före på en väg, där
vi, om vi, som vi behöva, inom kort skaffa
oss en målmedveten och effektiv länspolis,
måste följa efter. Även på möjligheten av
en enhetlig polisförfattning över huvud och
även beträffande (minimi-)löner och
(mi-niini-)pensioner giver det slående bevis. Och
kanske skulle, som jag antydde, den allmän-
t
na permanenta x^oli splikten icke heller för
överge vara en orimlighet. Ty även hos
oss ha ju hederligt och fredligt folk
övertaget över bovar och orostiftare.’ ’
För hr von Sydows fasa för den
kommunala polisstyrelsen hade också
Svenska polisförbundet ett smärtstillande
medel. 1 sitt yttrande över hr von
Sydows förslag anförde förbundet
följande :
”Om konflikter, som skulle ha uppstått
med anledning av dylika polisstyrelser, har
sig Förbundet från England intet bekant,
ej heller anföras exempel därpå i den inom
k. civildepartementet åvägabragta
utredningen om polisväsendets ordning i utlandet, så
mycket mindre, som i denna utredning just
England, där dessa polisstyrelser finnas,
fullständigt förbigåtts.
Yad slutligen beträffar, att förslaget om
en kollegial polisstyrelse skulle vila på
uppfattningen, att polisens upprätthållande
endast skulle vara en kommunal fråga, så kan
denna anmärkning visserligen hava betydelse
för spörsmålet, huruvida kommunalvalda
ledamöter böra finnas i densamma eller icke,
men däremot alls icke på spörsmålet,
huruvida en polisstyrelse av angiven art bör or-
ganiseras kollegialt eller ej. Och i förra
hänseendet må erinras, att exempelvis
magistraterna i våra städer till sin
sammansättning äro rent kommunalvalda myndigheter,
i det som bekant borgmästare utses inom
ramen av ett genom allmänt kommunalt val
uppgjort förslag, och rådmännen direkt
väljas av stadsfullmäktige eller allmän
rådstuga, men att dessa rent kommunalvalda
myndigheter icke dess mindre under
benämning av rådstuvurätter hava åt sig
uppdraget handhavandet av ett så uteslutande
stats-intressse som rättsskipningen, vadan det
ingalunda kan anses givet, att
polisväsendets hänläggande under en kommunalt
sammansatt myndighet i och för sig måste
vila på den — helt visst oriktiga —
uppfattningen, att polisens upprätthållande allenast
skulle vara 7’en kommunal fråga.”
Strax föra dessa här relaterade
händelse eller närmare bestämt den 1
februari 1907 väckte medicine doktorn,
numera generaldirektören C. B. Buhre
i Stockholms stadsfullmäktige förslag,
att stadsfullmäktige måtte ingå till
k. m:t med begäran om inrättande i
Stockholm av en polisstyrelse.
Styrelsens sammansättning och dess
befogenheter angåvos i motionen sålunda :
–-”Omorganisationen borde i första
rummet hava till syfte att införa en
initia-tivkraftig, inför. kommunen ansvarig,
protokollsskyldig, verklig polisstyrelse, vilken
jämte polismästaren skulle handlägga bl. a.:
Befordringsärenden m. m. och frågor
angående disciplinära bestraffningar,
organisations,- och
förvaltningsangelägen-heter,
förslag angående instruktioner,
kungörelser, taxor m. m., som skola av
överståthållaren fastställas,
till överståthållareämbetet framförda
klagomål mot polismän och framställningar om
ändring i ordningsföreskrifter,
koncessionsansökningar och
trafikföreskrifter,
frågor rörande utskänkningsrättigheter,
hotell, kaféer och näringsställen samt
framställningar som skola av
stadsfullmäktige behandlas m. m.
För att bereda rum för skilda
intressen föreslog hr B. att polisstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
