Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Ur utlandets tidskrifter - Den franska arbetarerörelsen under kriget (Josef Steiner i Neue Zeit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur utlandets tidskrifter.
Den franska arbetarerörelsen under
kriget
heter en artikel i Die iieue Zeit n:r 11—12
av Josef S t e i n e r, vari några
upplysningar lämnas, som torde intressera även
svenska läsare. Det säges bl. a. att förlamandet
av industrin och försvagandet av
organisationerna vid krigets utbrott var så starkt, att
fackförbunden ej ens försökte upprätthålla
sin vanliga aktion. Facktidningarna liksom
de flesta periodiska blad •— såväl
landsortens veckotidningar som de vetenskapliga
revyerna — måste nedläggas och endast
några ha åter kunnat utgivas. De
arbetare-tidningar, som utkomma, äro endast
tvåsi-diga. (Nu har dock Humanité blivit fyrsidig.
B é d.) Hervés’ ”la Guerre sociale” kommer
■däremot sedan början av augusti ut
dagligen och har på grund av sitt populära
skrivsätt fått stor spridning. Partiet har inställt
all yttre propaganda men försöker
upprätthålla det inre organisationsarbetet. Även
fackföreningarna hålla i regel sina vanliga
organisationsmöten. I övrigt har man intet
annat att göra än att organisera understöd
åt de arbetslösa. Detta sker mest i den
un-iler strejker mycket vanliga formen av
gemensamma måltider.
Före krigets utbrott, då ovädret ryckt
farligt nära, emotsåg man icke utan oro i
syn-■dikalisternas kretsar det öde, som väntade
■dem och fackförbunden.
Militärmyndiglie-terna hade en slags svart lista över
personer, misstänkta för antimilitarism, en
inrättning som lär stamma från Millerands
första krigsministertid. Alla däri upptecknade
kunde riskera häktning.
Fackföreningsledarna ansågo det därför mot slutet av juli
klokast att ständigt byta sovplats för att
undgå häktning. I juli månads slut förbjöd
regeringen en av Paris fackföreningar
organiserad fredsmanifestation. Man vet dock ej
med säkerhet, huruvida syndikalisternas
frukl an var berättigad eller vilka avsikter
regeringen ursprungligen hade. Men det är
ett faktum, att i landsorten ett antal häkt-
ningar företogos och upprätthöllos i två
månader. Då efter krigsförklaringarna de
ledande arbetarekretsarna emellertid
förklarade landets försvar för arbetareklassens
högsta plikt, ändrade regeringen sin
hållning emot arbetareorganisationernas aktion.
Beträffande Sembats och Guesdes inträde
i regeringen, säger Steiner uttryckligen, att
de äro det socialistiska partiets delegerade
i regeringen. Denna delegation uppfattås
icke som politisk delaktighet i regeringen
utan är från början inskränkt till syftet att
organisera landets försvar. Ingen
nämnvärd opposition har i partiet eller
fackförbunden rests emot detta deltagande i
regeringen. Jouhaux, konfederationens
sekreterare, hade själv ställt sig till regeringens
förfogande för en projekterad propaganda till
förstärkande av motståndet mot den
inträngande fienden.
Guesde och Sembat avlägga ofta
rapport inför partiledningen och
riksdagsfrak-tionen över sin verksamhet i regeringen och
ha städse fått sin hållning godkänd.
Alla klassers samarbete för landets
försvar, tillbakasättande av egna intressen, som
man kallar den ”nationella försoningen”,
väckte i ledande arbetarkretsar
förhoppningar, att motståndet mot arbetareklassens
fordringar efter kriget skulle försvagas, men
dessa förhoppningar ha grusats.
Arbetsgivarna, i synnerhet de som arbeta för armén,
ha icke endast i flera fall sökt trycka
lönerna xitan även fortsatt förföljelserna av
organiserade arbetare, särskilt i
metallindustrin.
Steiner tror icke att partiet skall komma
att lida mycket av krigets följder, men han
tror att fackföreningarna, svagt ekonomiskt
rustade som de äro, skola försvagas. Men
partiet och fackföreningarna ha under
kriget slutit ett vapenbrödraskap, som han
hoppas skall bliva en underpant på, att krigets
lärdomar om nödvändigheten av samarbete
mellan arbetareklassens politiska och
ekons-miska representation ej skola gå förloTacle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
