Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1915 - Ur utlandets tidskrifter - Krigsekonomiens problem (E. Varga i Neue Zeit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur utlandets tidskrifter.
Krigsekonomiens problem
eller lättare de problem ur
nationalhushål-lets synpunkt kriget medför, utvecklas i
januarihäftet av Neue Z e i t. Författaren,
E. Ararga, Budapest, konstaterar först, att
dessa problem ej äro behandlade hittills i
den nationalekonomiska litteraluren,
varför det tills vidare endast kan vara fråga
om att göra ett inledande försök att
närmare studera dem.
Av detta inledande försök utgör
nedanstående endast ett kort sammandrag.
Ett grundläggande faklum för
krigsekonomien är att arbetets
produktivitet sjunker, emedan- 1 :o) en del av
arbetskraften undandrages produktivt arbete
Kr att i stället tjäna militär ismen; 2:o) de
krigsindustriella yrkena, och även många
Andra, yrken, som annars åstadkomma
produktiva värden, ta den övervägande delen
av tillgänglig arbetskraft i anspråk för
improduktivt arbete; 3:o) in- och utförseln är
stoppad, världsmarknaden sprängd i
stycken. De bredvid varandra liggande
allierade staterna bilda en egtn marknad, de
fientliga tillsammans en annan, de neutrala
«n tredje för sig. Alla
nödvändighetsartiklar som förut togos från utlandet, måste nu
tillverkas inom landet. Men de togos från
utlandet, emedan tillverkningen där var
billigare. Deras tillverkande inom landet
betyder åter ett starkt sjunkande av
produktiviteten; 4:o) en allmän tendens alt spara
förlamar under krigstid hela industrier,
varigenom en stor arbetslöshet uppstår.
Ett annat för krigsekonomien
grundläggande faktum, är, att konsumtionen
av varor är större än
produktionen, varav med nödvändighet följer, att
■a c c u mulatiö nen är
omöjliggjord. Tvärtöm minskas överallt i hela
världen förrådet av varor. Kriget beräknas
för stormakterna slulfa dagligen 30 miljoner
mark, till allra största delen improduktivt.
Vidare ökas i oerhörd grad det fiktiva
kapitalet Krigsekonomien
uppehälles därigenom alt omkostnaderna läggas på
framtiden (genom statslån, nya sedel-
emissioner, o. s. v.). Om kriget räcker
länge, uttömmas alla verkliga värden, medan
däremot de fiktiva växa till jättestora
bördor på det ekonomiska livet.
Samtidigt drages guldet nästan
fullständigt ut ur cirkulationen och blir liggande
som en orörlig fet fetisch i bankernas
psr-sarkällare, varigenom möjligheten förloras
att uppehålla likvärdigheten mellan de
olika ländernas mynttecken.
Frågan om inkomsternas fördelning inom
staten under krigstid erbjuder många
intressantå omständigheter.
Prisförhöjningen kommer i främsta rummet dem till
godo, som tillverka eller ha på lager sådana
varor, som på grund av kriget ej kunna
importeras. Godsägarne i Ungern få nu för
sin säd 100 Mark pr ton mer än i fredstid.
— Leverantörer till krigsväsendet hemföra
likaledes stora vinster, och då en modärn
här har de mest mångsidiga behov,
tillfaller något av denna förtjänst så gott som
alla landets kapitalistiska företag. De
tyngsta bördorna ha naturligtvis alltjämt
arbe-tarne att bära, vilkas reala inkomster
ytterligare minskas genom prisförhöjningen.
Denna fördelning av inkomsterna skulle
ha gestaltat sig ännu mycket förmånligare
för herrar producenter, om ”den fria
konkurrensen” fått utån hinder bestämma
prisen. Men staten har ingripjt, och
statens övervägande betydelse för
folkhushållningens alla
delar är ett av krigsekonomiens
viktigaste grunddrag. . Staten är inte
endast den största köparen, men
ställer även den privata ekonomiska
verksamheten i sin tjänst, så att
krigsekonomi-en företer många rent socialistiska drag,
huvudsakligast genom alla åtgärder, som
avse att skydda allmänheten mot
kapitalisternas profithunger: det statliga tvånget
att använda mindre livsmedel,
alkohol-produldionens inskränkande, fastställandet
av maximipris. Staten övervakar även
arbetslönerna inom leverantörernas
industrier. Krigsekonomien kännetecknas
därför även av stätens och kommu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
