Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1915 - Händelser och spörsmål - Eriksson, Bernhard: Norges nya lagstiftning rörande utom äktenskapet födda barn - Möller, Gustav: Den kooperativa produktionen i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belalas. Om den beialningsskyldige efter
anmaning icke gäldar ålagt bidrag, utpantas
detsamma eller ålägges bans arbetsgivare
att därför innehålla hans arbelslön.
Sålunda innehållen arbetslön kan icke utpantas
av andra fordringsägare. Om
arbetsgivaren utbetalar vad han ålagts innehålla av
lönen till löntagaren eller annan person än
bidragsfogden, får han själv gälda
beloppet. Samma regel gäller för pension eller
livränta. Den som uraktlåter atl betala
ålagt bidrag fastän han har medel atl
betala med eller förmåga att skaffa sig
sådana straffas med böier eller fängelse intill
tre månader. VicL försummelse att belala
kan den beialningsskyldige under högsl sex
månader sättas i arbete hos del allmänna,
hos enskilda eller å tvångsarbetsanstalt. Om
någon som är bidragspliktig vill lämna
landet, skall han i regel ställa säkerhet för
bidragets gäldande. Emigranlagenler eller
andra personer, som hjälpa någon
bidiags-skyldig alt resa ur landet utan all han ställt
säkerhet bliva, såvida de vetat om
förhållandet, själva betalningsansvariga.
Offentlig hjälp till mödiar och bain. Ogift
kvinna samt gift kvinna, som är änka eller
vars man har förlupit henne, och som själv
icke kan försörja sig, kan av kommunen
kräva understöd under 6 veckor före
ned-komsten. Även gift kvinna kan efter
prövning av myndigheterna erhålla sådant
understöd. Har en moder — gift eller ogift
— så dåliga ekonomiska omständigheter
atl hon, om hon icke får hjälp, måste
överlämna barnet till andra, kan hon, för att
kunna ha barnet hos sig, kräva hjälp av
kommunen. Befinnes barnets hälsa kräva
att modern ammar det utöver de 3 föista
månaderna skall hjälp lämnas henne under
längre tid, dock högst 6 månader.
Understödet, som icke betraklas som kvinnan
lämnad fattigvård, utgår för tiden före
ned-komsten med belopp som varierar mellan
25 och 45 kr., och efter nedkomslen med
månalliga belopp på respektive 17 och 45
kr. Till gottgörelse av lämnal understöd
äger kommunen att uppbära det bidrag som
fader till utom äktenskap fött barn skall
lämna modern. Får kommunen därigenom
icke hela understödet ersatt skall del be-
lopp som återstår fördelas mellan faderns
och moderns hemortskommuner. Fattiga
kommuner kunna få en del av dessa sinu
ulgifler goltgjorda av slaten.
Den kooperativa produktionen i
England.
Enligt Labour Gazette funnos år 1913 i
Slorbrittannien 1,126 industriella
kooperativa organisationer sysselsatta, med
varuproduktion. Av dessa voro 989
konsumtionsföreningar,! 2 koop.
partihandelsföre-ningar, 5 koop. kvarnar, 37 koop. bagerier
och 93 arbelareproduktionsföreningar.
De 5 förstnämnda slagen av företag arbeta
för konsument ens behov och i dennes
intresse, och endast det senare slaget av
koo-prativ produktion arbetar för den allmänna
marknaden.
Varornas sammanlagda värde utgjorde
540 miljoner .kr Härav komma. 264
miljoner på konsumtionsföreningarna, 204
miljoner på förbunden, 18 miljoner på
kvarnarna, 23 miljoner på bagerierna och 31
miljoner på produklionsföieningarna.
Produktionen för de organiserade
konsumenterna är sålunda mer än 16 gånger stöne
än för den fria marknaden, vilken för
övligt i verkligheten icke är fri, då
konsum-tionsföieningarna äro de huvudsakliga
köparna även av denna produktion. Sedan
1904 har produktionens sammanlagda värde
mer än fördubblats (ökning 104 proc.).
Konsumtionsföreningarnas omsättning steg med
1.44 pioc, förbundens ined 103 proc.,
bage-’ ’ liernas med 88 proc. och
produktionsför-eningamas med 56 proc. Kvarnarnas har
gått ned med 25 proc., vilket dock
väsentligen beror på atl förbunden övertagit flera
av företagen.
Vad de olika industrigrenarna beträffar,
föll produktionens större del, nämligen 388
rniilj. kr. på näringsmedel- och
tobaksindu-stiin, 76 milj. kr. kom på
beklädnadsindustrin, 21 milj. kr. på framställning av såpa
och ljus; 18 milj. kr. på textilindustrin, 20
milj. kr. på byggnads- och trävaruindustri,
10 milj. på boktryckerier, 4 milj. på metall-,
varvs- och maskinindustri och 4 milj. kr.
på några andra industrigrenar.
Sammanlagt sysselsattes i den kooperati-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
