Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Engberg, Arthur: Marxismen och partiets försvarsprogram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktionssystemei. EU dominerande
pri-vatkapitalistiskt produktionssystem har
sin ofrånkomliga motsvarighet i en
politik, som troget avspeglar det ifrågar
varande systemets väsen. Huru den
spegelbilden ter sig har Engels1 skildrat
sålunda:
”Mellan enskilda kapitalister liksom
mellan hela induslrier och hela länder
är det de natuiliga eller skapade
produktionsbetingelserna som avgöra existensen.
Den underlägsne blir skoningslöst
undanröjd. Det är den darwinistiska kampen för
individualtillvaron överförd med
potentie-rat raseri från naturen på samhället.
Djurets naturstadium ter sig som det
mänskliga samhällets toppunkt."
Detta tema varieras oupphörligt hos
Marx. Att isolera rätten från
ekonomien är för honom en ren orimlighet.
Ett rättsförhållande är ett speglat
ekonomiskt förhållande:
"De — varuägarna — måste därför
ömsesidigt erkänna varandra såsom
privatägare. Detta rättsförhållande, vars form
är fördraget, är ett viljeförhållande, vari
det ekonomiska förhållandet speglar sig.
Innehållet i detta rätts- eller
viljeförhållande är givet genom det ekonomiska
förhållandet självt. Personerna existera här
för varandra endast såsom representanter
för varan och därför som varuägare. Vi
skola överhuvudtaget under utveckingens
fortgång finna, att personernas ekonomiska
karaktärsmasker endast äro
personifikationer av de ekonomiska förhållandena såsom
vilkas bärare de träda varandra till
mötes."2
För marxismen står det. klart, att
ett internationellt rättsförhållande
alltid troget korresponderar
m o t eller rättare sagt, troget
uttrycker ett internationellt
ekonomiskt förhållande. Vill man söka efter
nödvändigheten av ett dominerande
mellanfolkligt rättsförhållande, så har
man endast alt konstatera den
internationella ekonomiens faktiska, status.
Dominerar faktiskt det privatkapitalis-
1 Anti-Duhring, sid. 260.
2 Das Kapital, sid. 55.
tiska produktionssystemet inom den
internationella ekonomien, så är därmed
nödvändigtvis det internationella,
rättsförhållandet detta
vilddjursför-hållande, varom Engels talade. Skall
detta förhållande ersättas med ett
annat, måste privafkapitalismens
dominerande ställning upphöra. Vägen ut
ur ett rättsförhållande,
vairi staterna lura på
varandra som vilddjur under
en av inga skr an k or
hämmad brutalitet i kampen
för tillvaron,
sammanfaller alltså enligt
marxismens åskådning med1 vägen
ut ur det
privatkapitalistiska produktionssystemet.
Här inställer sig nu den frågan:
huru förhåller sig det materiella
begäran-dets riktningsförändring till
det mänskliga viljandet?
Från den outrerade
marxismens-sida lyder svaret på den frågan: det
materiella begärandets riktning
bestämmes uteslutande av faktiskt
för-handenvarande existensbetingelser.
Betingelsen för en riktningsförändring är
här förändrade existensbetingelser. Då
kan man emellertid göra den
invändningen: Men v a d’ är det då som
förändrar existensbetingelserna ?
Svaret måste bli: de t m’ a t. e r i e 11 a b
e-g ä r a n d e t. Därmed drives alltså den
ortodoxa marxismen till att förutsätta
tillvaron av e 11, sin egen
riktning självt förändrande
materiellt begärande. Men
därmed är tesen om existensbetingelserna
såsom förändrande det materiella
begärandets riktning upphävd.
Det. är ur detta dilemma Engels
velat befria den marxistiska teorien, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
