Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1915 - Palmstierna, Erik: Europas Förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peiskt krig skakat vår världsdel, men
trots hatet och förbittringen har tanken
på en fast förenibg av de inbördes
stridande folken likväl icke förkvävts.
Tvärtom har lidandet och olyckorna
skänkt ny aktualitet och styrka åt detta
krav. Det förefaller emellertid som om
vunnen erfarenhet hade givit mer
verklighetssinne åt frågans behandling. I
detta avseende ger ett litet arbete av
nobelpristagaren dr. A. F r i e d, (Österrike), en
av fredsrörelsens dugligaste och mest
insiktsfulla krafter, ett ganska talande
vittnesbörd. Hans arbete
”Euro-päischeW ieder herstellun g”,
utmynnar som så många andra under
tidernas lopp, i ett förslag om förening av
de europeiska staterna. Men däri
saknas alldeles det utopiska draget,
önskningarna bortom möjligheternas gräns.
Med stark ideell strävan söker han ge
ett praktiskt grepp åt frågans
behandling och lägger tillrätta vad det är som
hindrar planens realiserande. Han
avvisar alla. lösa konstruktioner, vilkas
sönderfallande senare framkalla
missräkningar och bakslag, för att i stället
utforma organ, vilkas verksamhet är
ägnad att oavbrutet skapa ett nät av
nya förbindelser staterna emellan, som
småningom knyter dem så fast
tillsamman, att krigsbenägenheten förlorar
rörelsefrihet.
Fri ed fäster uppmärksamheten på
att den amerikanska kontinenten visar
en alltmer pacificerad fysionomi och att
dess stater hunnit längst i utbildandet
av folkrättsliga sedvänjor och ett gott
samarbete. Han spörjer efter orsaken
och påpekar det betydande inflytande
den panamerikanska
rörelsen haft på det mellanstatliga
livet i denna del av jorden.
I främsta rummet tillskriver han den
i Washington år 1889 upprättade
panamerikanska byrån en
väsentlig del av förtjänsten till att
utvecklingen tagit sådan riktning. Byrån
tillkom på initiativ av 18 stater och hade
från början karaktär av en frågebyrå,
dit man vände sig för att erhålla
upplysningar i spörsmål, vilka röra handel
och industri, lagar och förordningar m.
m. Senare har den vuxit sig starkare
och utgör nu verksamhetshärden i den
officiösa panamerikanska
unionen, vilken på sina kongresser
behandlar överhuvud alla frågor av
betydelse vilka angå de mellanfolkliga
förhållandena i Nord- och Sydamerika.
C a r n e g i e har byggt ett miljonpalats
i åt unionen och dess ledning utövas av
\ samtliga republikers sändebud i
Washington. Byrån har blivit ett slags
inrikesministerium för panamerika.
Den planlägger de periodiska
statskonfe-renserna och hänger sig med all kraft
åt arbetet på rättens uniformering,
skil-jedomsväsendets utbredning,
utfärdandet av likformiga föreskrifter
beträffande främlingsskydd, hamnumgällder,
sanitets- och trafikväsen m. m.
Huvudsakligen ekonomiska och sociala
ärenden handläggas, men byrån beflitar sig
också om att i andra avseenden knyta
förbindelser mellan staterna för att
stärka sambandet emellan dem.
Sålunda organiseras systematiskt utbyte av
besök mellan näringsidkare’,
umiversi-tesmän, kommunalt intresserade m. fl.
En kontinuerlig och metodiskt
bedriven verksamhet pågår i klart uppfattat
syfte att så förbinda staterna med
varandra inifrån att kriget blir abnormt.
Fried föreslår nu att vi i gamla
Europa torde följa den unga världsdelens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
