Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Karleby, Nils: Är en minimilönelag en socialistisk åtgärd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är en minimilönelag en socialistisk åtgärd?
Några randanmärkningar till Gustav Möllers uppsats om
socialdemokratins segerutsikter och
socialismens partistyrka.
För TIDEN av NILS KARLEBY.
Gustav Möllers uppsats om
socialdemokratins partistyrka och
socialismens segerutsikter i Tidens
majhäfte kräver på åtskilliga punkter
en gensaga ur just den teoris
synpunkt, som Möller säger sig vilja
verifiera med vissa fakta ur det
nutida engelska samhällslivet, nämligen
den materialistiska
historieuppfattningen, liksom ur marxistisk
åskådning överhuvud taget. Här är
emellertid icke plats att framlägga dessa
gensagor beträffande alla punkter.
Vi skola begränsa oss till
väsentligen en punkt, nämligen Gustav
Möllers framställning om
minimilönela-gen.
Den ekonomiska frihetsdoktrinen
och kapitalistisk åskådning
överhuvudtaget.
Är frikonkurrensen en
fundamental kapitalistisk dogm?
Nej. Den har en gång varit,
liksom många andra doktriner, men
den är icke en evig. I
överensstämmelse med den materialistiska
historieuppfattningen förändras
kapitalismens dogmer med förändringen
i samhällets ekonomiska basis.
Kapitalismens dogmer äro blott
uttrycket för kapitalismens
ekonomiska behov. Kapitalismens första be-,
hov var statshjälp och skydd för sin
konsolidering. Därför var
kapitalismens första doktrin merkanti-
Tiden n:r 7, 1916.
lismen — den konträra
motsättningen till frikonkurrensen. När
merkantilismen fyllt sin uppgift,
kapitalismen trampat ut barnskorna
och blott behövde frihet för att gå
ut och erövra världen med de billiga
prisernas vapen — då blev kapitalis-’
men bärare av doktrinen om den
absoluta ekonomiska friheten. När
denna fyllt sin uppgift och givit alla
i densamma inneboende möjligheter
att främja kapitalismen upptog
kapitalismen en ny doktrin:
organisa-tionsidén, monopoldoktrinen, teorin
om det garanterade skyddet eller
vad namn den skall ha.
Kapitalismen har i viss mån vänt tillbaka
till merkantilistisk åskådning. Den
har bl. a. konstaterat, att det är
fördelaktigare för kapitalismen att
utnyttja staten som verkställande
utskott i kapitalismens intressen än
att låta den vara blott en
nattväk-tarstat. I tullars och
kolonialpolitiks, i trusters och kartellers
tidevarv är det löjligt att tala om
frikonkurrensen såsom fundamental
kapitalistdogm.
Möller förbiser i sitt resonemang
frikonkurrensens temporära
karaktär. Han förväxlar en
temporär dogm med kapitalistisk
åskådning, vilken undergår oupphörliga
förändringar i samma mån som det
ekonomiska underlaget förändras.
Och han gör ytterligare ett kuriöst
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
