Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Karleby, Nils: Är en minimilönelag en socialistisk åtgärd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om samhällets produktivitetsnivå är
låg, så att alla samhällets
medlemmar tvingas att arbeta
genomsnittligt mycket lång tid för att
frambringa medlen för livsuppehället och
ändå måste leva på nödens yttersta
gräns, råder i detta samhälle
elände, men ingen utsugning. Om
däremot i ett samhälle produkti vit
etsni-vån är mycket hög, så att de
arbetande på mycket kort tid kunna
frambringa tillräckligt för en hög
levnadsstandard, men de måste arbeta
dessutom lika lång tid till för att,
frambringa överskottsvärde åt
kapitalisten — då finnes i detta
samhälle en stark utsugning, men intet
elände. * Utsugningen mätes alltså
i relationen mellan den för de
arbe-tandes fortvariga livsuppehälle
samhälleligt nödvändiga delen av
arbetsdagen och den del, under vilken
produktion av överskottsvärde för
kapitalisten äger rum. Det är alltså
icke arbetarens absoluta del
av produktionsresultatet, utan hans
relativa del, som utgör graden
av utsugning. Ett exempel skall
måhända förtydliga saken. Om det
nödvändiga arbetet är 5 timmar och
överskottsarbetet 5 timmar, är
ut-sugningsgraden 100 proc. Om då
på grund av ökad produktivitet i
arbetet det nödvändiga arbetet —
eller den del av arbetsdagen, vars
produktvärde tillfaller arbetaren
själv — minskas till 4 timmar, men
helhetsarbetstiden alltjämt är
densamma som förut, 10 timmar, så har
utsugningsgraden stegrats från 100
till 150 proc. Om däremot produk-
* Och en eländig bettlare, som står på
nödens yttersta gräns, är icke utsugen,
utan en utsugarie, som lever
på andras arbete. (Kautisky,
?,Das Erfurter Programm”, s. 186 m. fl.
ställen. — Givetvis måste det härvidlag
göras vissa reservationer under rådande
samhällsskick, t. ex. beträffande en
person, som av nöd tvingas att bettla, seidan
han givit samhället (rättare:
kapitalismen) all arbetskraft.
tiviteten har ökats i samma, men
överskottsarbetsti-den i mindre grad,
så att t. ex. resultatet av 4%
timmars arbete tillfaller arbetaren och
5% kapitalisten, så har
samtidigt arbetarklassens
materiella läge förbättrats
— eller annorlunda uttryckt:
eländet minskats — och
utsugningen ökats. En minskning av
eländet betyder alltså för ingen del
en minskning av utsugningen; de
två begreppen ha alls intet med
varandra att göra. Amerikas
välavlöna-de arbetare utsugas sannolikt
hårdare än Kysslands i elände levande
bönder.
Vi återkomma nu till vår fråga,
om minimilönelagen fyller kraven på
en socialistisk åtgärd. Vi kunna
emellertid ytterligare begränsa
frågan till: syftar minimilönelagen att
minska arbetareklassens utsugning?
Enskilt intresse och klassintresse.
Grundvalen för kapitalismens
bestånd och utveckling är en
arbetareklass, som står på en tillräckligt
hög nivå för att fylla
produktionens krav. Utan en sådan
arbetareklass kan kapitalismens
utsugnings-möjligheter icke kontinuerligt
utnyttjas till sin yttersta gräns.
Arbetar eklassens löner och
arbetsförhållanden måste följaktligen, om
den kapitalistiska utsugningen skall
kunna pressas till högsta gränsen,
vara sådana, att arbetarklassens
livskraft icke försvagas;
arbetare-klassen måste gödas så pass, att
den generation efter generation
erbjuder kapitalismen fullgoda
utsug-ningsobjekt.
Under den period i Englands
industriella historia, då
frikonkurrens-doktrinen ännu var en
fundamental kapitalistisk dogm, under den
industriella rovdriftens tid i slutet av
1700- och början av 1800-talet,
an-frättes i hög grad denna kapitalis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
