Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Jacobi, Alrik: Schweizisk politik under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derskap, som genom denna kontroll
pålagts landets näringsliv, för alla
schweizare torde kännas oerhört
tryckande, gives dock det
erkännandet, att de krigförande vid
kontrollens utövande visat all den hänsyn,
som varit möjlig. Ledningen av de
nämnda institutionerna har sålunda
alltigenom lagts i schweiziska
händer; att det icke är fråga om
förstuckna agenter, utan män, vilkas
oberoende av varje utländsk
påtryckning står över allt tvivel, torde
framgå därav, att fråga till och
med varit om att åt ett och samma
organ överlämna den uppsikt, som
nu utövas av S. S. S. och
Treuhand-stelle. Jämväl för reglering av
den inre folkhushållningen och
konsumtionen har förbundsrådet måst
vidtaga en mängd ingripande
åtgärder. Redan den 10 augusti 1914 —
en vecka efter det rådet erhållit sin
regeringsfullmakt — utfärdades den
första förordningen mot obehörig
prisstegring och upplagring av
livsförnödenheter. Till en början
överlämnades härvid åt de särskilda
kantonerna befogenhet att i fall, där
så befanns nödigt, fastställa
rnaxi-mipris samt verkställa
inventeringar och expropriationer. Sedermera
hava emellertid befogenheter av
samma art inrymts även åt
för-bundsmyndigheterna. Författaren
lämnar i detta sammanhang en
närmare redogörelse för regeringens
politik i fråga om några av de
viktigaste förnödenheterna, såsom
spannmål, socker och petroleum.
Sista delen av framställningen
omfattar en redogörelse för vissa
åtgärder, som vidtagits i,syfte att
tillgodose statens och den enskilda
industrins kreditbehov. Huru stora
svårigheter, som härvidlag gjort
sig-gällande, torde framgå därav, att
landets mobiliseringsutgifter den 1
oktober detta år beräknades vara
425 miljoner francs; som jämförelse
anföres, att gränsbevakningen
under 1870 års krig blott kostade 10
miljoner.
Under de månader, som gått,
sedan författaren hade tillfälle
insamla sina uppgifter — dessa
hänföra sig i allmänhet till tiden intill
15 maj 1916 — hava i Schweiz, lika
väl som hos oss och i andra av
kriget direkt eller indirekt berörda
stater, nya problem åter framträtt
och nya, i vissa fall mycket
betydelsefulla åtgärder måst tillgripas,
för att avvärja de faror, som totat
landets och folkets existens.
En-fullständig och slutgiltig
redogörelse för något lands kristidspolitik
kan man, såsom förut är framhållet,
ingenstädes vänta, så länge vi ännu
stå mitt uppe i händelsernas gång.
Vad man i docenten Holmbäcks
arbete finner, är emellertid en
översiktlig framställning av en liten
neutral stats politik under två
kritiska år, då svårigheterna
visserligen måhända icke på alla områden
nått sin kulmen, men då de
vanskligheter, som härröra av
otillräcklig beredskap och bristande
erfarenhet i de nya situationerna, också
starkast gjorde sig gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
