Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1917 - Möller, Gustav: Inför partikongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4
TIDEN
rättad i partiets tidningar.
Kongressdeltagarna stodo sålunda den
gången med på sin höjd ett halvt
materiel, då de skulle bedöma
saken. Denna förmildrande
omständighet för den lika ovederhäftiga
som förolämpande beskyllningen
föreligger icke, då nästa
ungdomskongress sammanträder, ty numera är
beskyllningen ganska grundligt
belyst och dess orättfärdighet klart
uppvisad. Det är icke
förödmjukande att återkalla en sådan
beskyllning, framställd på grundval
av bristande kännedom om alla
fakta och om den rätta innebörden
i någon programpunkt.
Förödmjukelsen och desavoueringen drabbar
endast den, som mot bättre vetande
biträtt eller förordat beskyllningen.
Men en dylik välförtjänt
desavouering är väl dock att föredraga
framför en hela arbetarerörelsen
förlamande och uppslitande strid och
splittring.
Ungdomsrörelsen skulle genom
att acceptera partistyrelsens förslag
i den första punkten ge prov på
någon självövervinnelse och stor
självbesinning och framstå som ett
berömligt mönster genom tiderna. Den
skulle genom ett sådant beslut lägga
den behöriga moraliska grundvalen
för ett samarbete i framtiden, vilket
borde kunna bli synnerligen
fruktbärande.
De två andra punkterna i
partistyrelseförslaget borde knappast
behöva diskuteras.
Den idén, att ungdomsförbundet
skall vara målsman för en annan
p o 1 i t i k än partiets, är för det
första absurd. Partimedlemmar,
som äro missnöjda med den
nuvarande politiska kursen, ha sin fulla
rätt och frihet att söka vinna
majoritet för en annan kurs, men det är
en historia, som icke borde angå
ungdomsförbundet som sådant. För
det andra kan den idén, att
ungdomsförbundet skall starta en
särskild valrörelse, eller — för att
hålla sig till den mildare tolkningen —
blott förklara agitations- och
rösträttsstrejk, om ej dess speciella
kandidater bli partiets, endast ha
runnit upp i huvudet på en person, som
saknar all känsla för
ungdomsförbundets naturliga begränsning. Och
den, som vidhåller denna idé, vill
endast ha namnet ungdomsrörelse
som en skylt, avsedd att täcka
rörelsens verkliga karaktär och
väsen. Beslutet i detta avseende å
1914 års ungdomskongress står i
strid med alla sunda
organisationsprinciper och skulle i sina
konsekvenser medföra allmän anarki i
rörelsen. Det kan bildas många
smågrupper i det socialdemokratiska
partiet, vilka med lika fog som
ungdomsförbundet skulle kunna göra
anspråk på rätt till separata
valrörelser eller valstrejker, om ej deras
speciella önskningar tillgodoses.
Hela den tankegång, som ligger
bakom nämnda kongressbeslut, står
i rak strid emot organisationsidén;
skulle en sådan tankegång få
obehindrat omsättas i handling, så
skulle all disciplin snart vara upplöst
och våra partiorganisationers
beslut, provval m. m. vara totalt vär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
