Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1917 - Hedmansson, Karl: Näringsproblemet i Sverge 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL HEDMANSSON: NÄRINGSPROBLEMET I SVERGE 1917.
13
deln i allmänhet skruva upp
priserna efter behag. Men jordbruket
har ojämförligt större betydelse för
folknäringen, därför måste den
hårda handen till, och mera effektivt
än hittills. Sedan må det övriga
näringslivet släppa till pengar, i den
mån varorna äro obehövliga.
Maximipriserna på brödsäd och
smör ha förorsakat större brist på
dessa varor, än om prisbildningen
varit fri. Följaktligen förordas nu
tämligen allmänt slopande eller
höjning av maximipriserna.
Regeringen har redan börjat slå
in på denna väg. Men detta är
sannolikt icke riktigt, även om genom
andra statliga åtgärder betalningen
skulle underlättas. Riktigare vore
att sätta maximipris även på
animaliska födoämnen. Ty det är de
höga fläsk- och köttpriserna, som
väsentligen minska vår
livsmedelstillgång. -Smör-bristen orsakas icke
blott av ostproduktionen och
margarinbristen, till stor del ligger
förklaringen i de höga fläskprisen. Det
är mera lönande att använda
mjölken till svinfoder än att producera
smör. På en andelsstämma i ett
dalsländskt mejeri diskuterades
nyligen mejeridriftens nedläggande,
enär andelsägarna icke ville leverera
mjölk till sitt eget mejeri. De stodo
på fullaste allvar svinen närmare.
Det är mycket vanligt att
icke-lant-brukare utanför städerna och på
landet numera ha svinuppfödning
som biinkomst. Det lönar sig
utmärkt, ehuru de måste köpa allt
foder. En person har gjort det
experimentet att föra bok över en
ensam gris, upphandlad efter höga
kristidspriser och gödd med dyr
mat. Det enda, som ej bokfördes,
var matresterna från familjens kök.
Den grisen inbragte sin ägare ett
netto av 140 kr.
Vad som här sagts om mjölken
gällde förut även brödsäden, innan
förbud mot utfodring med brödsäd
trädde i kraft. Det kan gälla
brödsäden en gång till! Har höstsådden
av brödsäd 1916 varit lika
omfattande som förut? Jag fruktar, att
så icke är fallet och fruktar ännu
mer, att vårsådden blir enbart
havresådd och annan fodersådd. Men i
år skulle det i stället allmänt
försökas med vårvete. Det är brist på
födoämnen, icke blott här och i
Tyskland, men så gott som överallt.
Särskilt är det ont om brödsäd.
Amerika saknar det tyska kalit,
Ryssland, Österrike, Frankrike,
Tyskland, alla de krigförande
länderna sakna armar. Vi få därför
mera än någonsin i tiden lita till
oss själva.
Vår livsmedelsekonomi måste
räkna med näringsenheter, icke med
smak och vana, icke med
penningutbytet. Alltså: färre djur,
absolut ingen export med kompensation,
låga maximipriser på animaliska
födoämnen, möjligen högre på
spannmål.
Vad ett djur förtär i
näringsenheter kan betala sig i pengar, det
veta vi, men det kan absolut icke
betala sig i nya, animaliska
näringsenheter. Det kreaturslösa
jordbruket bör uppmuntras och framförallt
brödsädsodling. Det torde kunna
ifrågasättas, om det inte vore
lämpligt att upplåta statsjord åt
småbrukare på väsentligen bättre villkor
än hittills, att i stor utsträckning
befria jordbruksarbetare från
krigstjänstgöring eller rent av som en
omväxling i skyttegravsgrävning
låta miltär utföra röjningsarbete på
blivande jordbruksområden.
Som följd av ett dylikt
arrangemang finge kött- och
fläskkonsumtionen regleras. En ersättning för
köttfödan finnes delvis i salt sill och
fisk: islandssillen, nordsjömakrillen
och islands-klippfisken. Av dessa
födoämnen finnes en
osedvanligt stor behållning i lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
