Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1917 - Hedén, Erik: Den nya världshistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: DEN NYA VÄRLDSHISTORIEN
15
endast som översättare. Man får
emellertid icke härav draga alltför
nedsättande slutsatser om våra
historiker. Ifråga om Sverges
historia stå de sig bättre — just det
nationalistiska draget hos Hjärnes
skola har medfört detta. Deras
oförmåga att skildra allmänna
historien härrör icke heller av brist
på kunskaper. Snarare härrör den
av brist på framställningskonst.
Men var nu än bristen må sökas, en
brist blir den alltid.
Om således verkets karaktär av
översättning är försmädlig nog för
våra vetenskapsmän, är den däremot
icke alls oförmånlig för
allmänheten. Man kan absolut lita på, att
ett verk översatt från ansedde tyske
forskare är förstklassigt. Med den
utveckling tyska vetenskapen sedan
ett sekel genomgått, kan den gott
åstadkomma ett tjog utmärkta
världshistorier. Föreliggande verk
hade i sin tyska form till redaktör
f. d. professor Pflugk-Harttung,
innehavare av den imponerande titeln
Geheimer Archivrat vid Königliches
Geheimes Staatsarchiv i Berlin. Den
mannen skall väl om någon äga
nyckeln till historiens hemligheter.
Ifråga om verkets läggning
märker man genast ett par viktiga
olikheter mot tidigare sådana. Den ena
är enbart glädjande.
"Världshistorien" har från att vara en historia
om Medelhavsbäckenets och
Nordeuropas kulturfolk börjat bliva en
mänsklighetens historia. Detta verk
börjar ej som tidigare
världshistorier med de gamla egypterna. Det
börjar med urmänniskan, ja med
ur-jorden, med "jorden såsom
stjärna". Det är naturvetenskapens
växande inflytande som däri
framträder, och man skulle blott önskat
att det framträtt ännu starkare än
som här skett.
Denna sprängning av
Medelhavs-kulturens snäva ring har haft
verkningar ej blott på djupet utan ock
på bredden. Indiens, Kinas och
Japans historia äro nu medtagna.
Härav har man emellertid låtit
förleda sig till en både onödig och
olämplig ändring av verkets
anläggning. Wallis’ världshistoria,
vilken liksom denna räknar 6 delar,
anslår första delen åt den främre
Orientens gamla kulturfolk samt —
framförallt — åt grekerna; andra
delen ägnades helt åt Rom. I detta
verk äro de olika faserna av
mänsklighetens urhistoria samt Greklands
och Roms hävder inpressade i en
enda del. Andra delen är ägnad åt
Medeltiden. Först i tredje delen
komma egypter, babylonier och
andra med den klassiska kulturen
sammanhängande kulturfolk. Detta har
först och främst medfört, att den
rätta tidsordningen blivit bruten.
Greklands historia, särskilt i äldre
tid, förstås ej rätt, och knappast
heller Roms, om man ej tidigare lärt
känna Egyptens, Mesopotamiens,
Syriens och Persiens. Men
framförallt har på detta sätt ej
tillräcklig plats beretts för den antika
historien, vilken dock är och blir
världshistoriens ojämförligt
viktigaste grundval. Medges må
emellertid, att denna brist gör sig mest
kännbar för redan förut historiskt
studerade läsare, medan den för en
större allmänhet tyvärr är av ringa
vikt.
Första delen börjar som sagt —
efter några inledande ord av den
förste svenske redaktören — med en
översikt av Jordens
förhistoria. Den är författad av en
framstående svensk forskare,
professor Knut Bohlin. Han är
även en god stilist, märgfull och
spänstig, men lider till den grad av
den särskilt hos våra
naturvetenskapsmän grasserande förkärleken
för grekisk-latinska facktermer, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
