Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Möller, Gustav: Den stora socialiseringsmotionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: »DEN STORA SOC/ALISERINGSMOTIONEN.> 53
intressen ha statsmakterna övertagit
högsta ledningen både på konsumtionens,
distributionens och produktionens
områden. Med kort- och ransoneringssystem
har staten sökt reglera konsumtionen, så
att var och en konsument skulle få sin
del av landets varu- och
livsmedelsförråd. Genom kompensations- och andra
system har staten sökt reglera
distributionen, så att varan förbi tidsödande och
prisfördyrande mellanstadier kunde
komma de verkligt behövande konsumenterna
till del och icke -endast hamna hos
min-áre behövande. Med maximipriser har
staten sökt reglera prisbildningen. I
fråga om produktionen har statsdriften
raskt trängt fram på såväl den
industriella som i någon mån även å den
agrari-ska produktionens områden. Staten har
förvandlat privategendom till
statsegendom, har för sin räkning exproprierat
nyttjanderätten till i privat ägo
befintliga produktionsmedel, har rationellt
stegrat produktiviteten av redan förefintlig
statödrift.
Självfallet ha de speciella
krigsindustrierna allra mest utnyttjats för
stats-produktion. En ofantlig mängd fabriker
ha statsmyndigheterna i de krigförande
staterna, framförallt i England, lagt
beslag på och omändrat för
ammunitionsfabrikation. Textilfabriker ha övertagits
för tillverkning av militäTkläder.
Tyskland har gått ända därhän i fråga om
statstvång att det infört civil
mobilisering, arbetstvång, för alla sina arbetsföra
medborgare. Samma statsingripande
åtgärder planeras inom ententen. I sitt
programtal som premierminister framlade
Idoyd George denna plan för Englands
del. Om det riktiga i dessa åtgärder
torde dock kunna tvistas. I vissa
länder ha delar av transportväsendet,
kolgruvorna o. s. v. övertagits av staten.
För säkerställande av
livsmedelstillgån-gen ha, särskilt hos centralmakterna,
statsmakterna vidtagit genomgripande
åtgärder till höjande av jordens
produktivitet. Att ytterligare exemplifiera
stats-drjf-tens frammarsch inom krigförande och
liksom inom neutrala länder kan vara
överflödigt, då alla fakta på hithörande
områden äro välbekanta för dem, som
följt med krigets återverkningar på
ländernas ekonomiska liv.*■’ , >..
Här har man en blandning av
riktigheter och oriktigheter som är
ganska svår att lösa upp i sina
beståndsdelar.
1. Det påstås att ?’staten har
förvandlat privategendom till
statsegendom". Vilken stat har gjort
så? Och vilken privategendom
åsyftas?
2. Det säges att "man kan tvista
om det riktiga i civilt arbetstvång
efter tyskt mönster’ \ Är det
månne från socialistisk synpunkt
man kan tvista därom eller är det
från andra synpunkter? Motionen
gör ju anspråk på »att vara en
socialistisk principmotion, men då
frågas: kan lagen om civilt
arbetstvång överhuvud socialistiskt
försvaras? Läsaren av motionen
måste få den föreställningen, att detta
låter sig göra. Det kan räcka att
nämna, att åsyftade lag överlämnar
den tyska befolkningen till
fullständigt godtycklig behandling i de
re-gerandes händer med hänsyn till
vad slags arbete en person skall
sysselsättas med m. m. Öm en sådan
lag vågar icke den stora
socialiseringsmotionens författare uttala ett
otvetydigt omdöme. Ack, vilka
utmärkta socialister det. finns i detta
land!
3. Det säges att "ytterligare
exempel på statsdriftens’
fram-marsch’ ’ äro överflödiga, emedan
"alla fakta äro välkända för dem
som följt med". Storartade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
