Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Möller, Gustav: Den stora socialiseringsmotionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TIDEM
den, "att genom en segrande
demokrati måste folket självt komma
till som den reglerande och
bestämmande m’akten, innan man kan tala
om att socialdemokratins
ekonomiska samhällsåskådning slagit
igenom’\
Ty vore detta riktigt, så skulle
"socialdemokratins ekonomiska
samhällsåskådning ha slagit
igenom" både i Schweiz, Amerikas
Förenta stater och Australien bara
dessa stater införa statsdrift. Där är
ju nämligen det demokratiska
styrelsesättet så fullständigt genomfört,
att folket självt med fullt fog kan
sägas utöva "den reglerande och
bestå mm^ande mak ten".
Efter några ytterligare lösa
fraser om krigets erfarenheter lämnar
författaren definitivt den gungande
grund, som allt socialistiskt
resonemang uppenbarligen är för honom,
och övergår till mera enkla ämnen,
nämligen statens obestridliga behov
av pengar.
Det utvecklas hur statsskulden
växer med svindlande fart, hur
dyrtiden tvingar till stora löneökningar
åt statens löntagare, och att
tullarna och konsumtionsbeskattningen
måste avskaffas. För «att klara allt
detta måste statsproduktionen
utvecklas.
Denna tankegång är minst av allt
invecklad, men den har heller
ingenting med socialism att skaffa. Att
mlan i stället för att lägga på nya
skatter ökar statens produktiva
verksamhet, det är detsammla som
man gjorde, då Tobaksmonopolet
beslöts. Det heter i motionen:
"Hut skola statens finanser kunna
ordnas, så att inkomsterna balansera
de-mångfaldiga utgifterna? En
starkare-progressiv beskattning av storkapitalet
och förmögenheterna är ofrånkomlig. I
fråga om de indirekta skatterna är det
av behovet påkallat att avskriva tullarna
och konsumtionsbeskattning i allmänhets
Det måste då bli nödvändigt att utveckla
statens produktion, så att avkastningeit
därav lämnar statskassan ett
proportionellt större inkomsttillskott än förut.
I dessa finanssvårigheternas tider kan
staten vara glad att ha tillgång till den
ansenliga avkastningen av de
statsproduktiva företagen. Likaväl som det nu
ligger i statens intresse, att praktiskt
och energiskt handhava de produktiva,:,
fonder som finnas, likaväl är det i
framtiden än mer ett ekonomiskt
statsintresse-av första rang att vidga ramen
kring-statsproduktionen till att omfatta nya
ekonomiska företag, som äro mogna för
statligt övertagande.’’
Huruvida en dylik övergång av
för förstatligande mogna
produktiva företag bör företagas utan att
först en förbättriaig i
expropria-tionslagstiftningen skett är minst
sagt tvivelaktigt. Man riskerar
nämligen alltid att staten med
nuvarande metoder för sina affärer får
köpa alldeles för dyrt, så att det i
köpet nedlagda kapitalets
förräntning kräver ökning av
varupriserna. I de fall, där sådant inträffar
har "statssocialismen" för den
enskilde haft samma verkan som en
ny tullavgift. Det blir ett faktiskt
pålägg på den indirekta
beskattningen. Man kan ju
visserligen trösta sig med att det är
staten och icke enskilda, som får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
