Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1917 - Möller, Gustav: Stockholmskonferensens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att detta hårda ödes fullbordan dock
i grunden ingenting annat skulle
betyda än gottgörelsen av ett
gammalt historiskt skurkstreck,
begånget av Ryssland, Preussen och
Österrike gemensamt, då de i olika
omgångar delade Polen.
Socialistiskt sett kan inte annat
program försvaras än hela Polens
frihet genom detta krig. Men om
nu socialisterna besluta sig för
ätt-upptaga kravet på Polens
fullständiga återupprättande som en
kardinalpu n k t på sitt freds
program, hur går det då?
För det första: finns det den
ringaste utsikt att så stor del av tyska
folket skulle gå in på att till ett
nytt Polen avstå de Preussen
tillhöriga polska områdena, att den
tyska regeringen skulle kunna t v i
n-g a s att acceptera en fred, som
inneslöt detta krav? Eller skulle en
fred med detta villkor som
oeftergivligt betyda ett krig, i vilket
Tyskland först, bildlikt talat,
måste stupa?
För det andra: om man
proklamerar frihet för polackerna i
Österrike, varför skola då icke
tschecker-na, ukraiiiarna, serbo-kroaterna, ru-
mänerna också få sin frihet om de
önska den? Kräver icke ett
medgivande av full självständighet
för polackerna också samma
medgivande för de andra
nationaliteterna inom Österrike-Ungerns
statsgränser. Man bör observera,
att detta medgivande skulle betyda
Österrikes totala och Ungerns
delvisa sönderfallande.
För det tredje: kan en socialistisk
kongress rimligen begära av
Tysklands och Österrikes
socialdemokrater, att dessa skola hemma hos sig
med alla till buds stående medel
propagera en fred, som de på
förhand äro övertygade att tyska
folkets flertal aldrig accepterar?
För det fjärde: skulle det för den
internationella socialistiska
fredskongressen själv vara någon som
«helst mening i att uppställa ett
fredsprogram, som man med all
sannolikhet kan antaga blir utan värde,
därför att de folk, som skola
genomföra det, vägra i vändningen?
Ja, alla dessa och många flera
frågor resa sig, så snart man
övergår från att bara i det blå
diskutera teorierna till att tillämpa dem
på ett föreliggande konkret fall.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
