Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Kring valresultatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—R: KRING VALRESUL TA TET.
241
gare för dem, då man kommer till
Sveála n d. Här ha de erhållit
18.7 % av samtliga
socialdemokratiska röster, varvid dock bör
märkas, att av hela deras röstetal mer
än hälften (10,134 av 20,057)
kommer ensamt på landskapen
Värmland och Dalarne. I det
övriga Svealand nådde de endast
12.4 %.
Norrland är dock
nysocialis-ternas rätta fält. Där ha de fått
50.G % av samtliga röster pä
arbetarepartiet, varvid bör märkas, dels
att Gästrikslandsrösterna fallit på
Fabian Månsson och icke på
det nya partiet och dels att
nysocialisterna icke räknats i Jämtlands
norra, där de sannolikt skulle ha
visat sig starka, om de gått med egna
kandidater.
Det finnes, om man vill se efter,
en ganska tydlig geografisk gräns,
som skiljer den del av landet, där
den gamla rörelsen efter splittringen
står i orubbad kraft och det
område, där splittringsrörelsen ryckt till
sig makten. Det gamla partiet har
behållit sin styrka i hela landet
efter en gräns, som följer de östliga
kustlandskapen upp till
Ångermanland och inne i landet slutar vid
Dalarnes norra valkrets. Huruvida
denna gräns skall kunna hävdas för
framtiden kan man ännu icke yttra
sig om.
Ett betydelsefullt faktum bör man
emellertid fästa sin uppmärksamhet
på. I samtliga de delar av landet,
där ny socialismen visat sig vara en
makt, ha alltid partiorgan
i-Tiden n:r 7—8, 1917.
s a t i o.n e r.n a varit mycket
svaga.
I Dalarnes norra valkrets har
arbetarerörelsen icke haft starkare
fotfäste, icke heller i Ångermanland,
Jämtland eller Västerbotten. Trots
den stora gruvindustrin i Norrbo^
ten har ej heller där den or g a n
i-s e r a d e styrkan varit så stor
som man skulle kunnat vänta. Om
man — och detta kan icke rimligen
bestridas — betraktar arbetarnas
anslutning till
organisationerna som det
säkraste tecknet på klassmedvetande och
målmedvetenhet, så måste man
konstatera, att de norrländska
provinsernas arbetare aldrig visat en med
södra och mellersta Sverges arbetare
jämförlig klarhet ifråga om
klasskampens nödvändighet och öm
arbetarerörelsens mål.
Detta är ett faktum av största
betydelse. Nysocialisterna
representera i vårt land den speciella avart
av socialdemokratin, som efter de
ryska förebilderna benämnes
bolsjevismen. Denna rörelse gör
anspråk på att företräda en
klass-kampsrenhet, långt överlägsen allt
vad förut i det avseendet presterats
i världen. Det svenska
bolschevis-tiska partiet vinner sina framgångar
bland de minst klassmedvetna
arbetarna i landet.
Man torde icke vara på fel spår
om man ser förklaringen till detta
förhållande däri att
Norrlandsrösterna, som fallit på nysocialisterna,
kommit dessa till del först och
främst i deras egenskap av f ö
r-svarsnihilister och mindre
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
