- Project Runeberg -  Tiden / Nionde årgången. 1917 /
364

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Möller, Gustav: Bolsjevikerna — deras fredsprogram och fredsmöjligheterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att se den yttersta graden av
anti-imperialism bara stärka
imperialismen och revolutionens varmaste
anhängare bara stärka
kontrarevolutionen. Proletariatets frälsning sökt
på vägar som ge dess fiender alla
trumf på hand!

Politici ha icke endast att slunga
ut i världen vackra program, de ha
också skyldighet att veta något om
möjligheterna att realisera dem.
Men bolsjevikerna utgöra ingen del
av den kraft

”Die stets das Böse will und stets
das Gute schafft”;

de tillhöra tvärtom de makter som
städse vilja det goda och städse
åstadkomma det onda.

Det är denna grunduppfattning av
läget i Europa och möjligheterna
för proletariatets aktion som
bestämmer många socialdemokraters
hållning till den bolsjevistiska
regeringen i Ryssland och dess
fredssträvanden. Man kan icke, bara därför
att man är socialist, ha skyldigheten
att stödja en taktik som man
betraktar icke blott i allmänhet som
höjden av dårskap utan som en
direkt fara för alla möjligheter till
en rättvis och demokratisk fred.

Om de närmaste årens historia
skulle visa, att framställningen i
denna artikel grundat sig på en
felaktig uppskattning av läget i
världen och alltså ge bolsjevikernas
taktik rätt, så skulle strängt taget ingen
kunna hälsa det med mera
tillfredsställelse än nedskrivaren av dessa
rader. Men om man hyser den
uppfattningen, som artikeln ger uttryck
åt, så måste man djupt beklaga den
vändning sakerna tagit i Ryssland.

*     *
*



Förestående artikel skrevs färdig
den 22 november och tiden därefter
har varit ytterst händelserik.

Bolsjevikregeringen har avslutat
ett vapenstillestånd med den tyska
regeringen och den har energiskt
hotat med separatfred. Huruvida
bolsjevikernas hittillsvarande
förhandlingstaktik med tyskarna haft
till huvudsyfte att sporra det
europeiska proletariatet till allmän
resning eller huvudsyftet varit att
bereda stämningen i Ryssland för en
”fred till varje pris” — d. v. s.
det pris tyskarna vilja
sätta på den
— därom är det
för tidigt att yttra sig. Ifråga om
möjligheterna för en allmän fred ha
två händelser av stor vikt inträffat:
Lansdownes fredsbrev och Wilsons
krigstal. De utjämna varandra.

Tyskarnas förhoppningar om en
tysk maktfred ha stigit i hög grad.
Ludendorf har ju försäkrat, att
partiet icke skall sluta med remis.

Vad som hittills förekommit efter
den 22 november har icke föranlett
förändring av en bokstav i artikeln,
ty att yrkandena om klarhet över
krigsmålen vunnit i styrka är icke
detsamma som att den allmänna
freden står för dörren. Enligt
undertecknads uppfattning har det
tyska proletariatet världens
räddning i sin hand. Men vad finns för
anledning att tro på dess
handlingskraft?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free