Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Axelrod, Paul: De bolsjevikiska herostraternas terroristiska regim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL AXELROD: DE BOLSJEVIKJSKA HEROS TRÅ TERN A.
381
fullföljde just bolsjevikerna mål,
som krävde ett helt annat politiskt
stridssätt. För dem var ju från
början den ryska revolutionen själv
endast en brandfackla för
lössläppan-det av den sociala revolutionen i
väster. Från deras ståndpunkt var
det därför nödvändigt att
forcera den ryska revolutionens
utveckling, så att den därur
uppflammande kampen i ett förtärande ]jus
skulle lysa för hela Europas
arbetarmassor och sätta deras sinnen i brand.
Att ihärdigt arbeta på störtandet av
varje provisorisk regering för att få
makten i sina egna händer och
genom sina handlingar egga upp
massorna i hela Europa, det behärskade
deras taktik. Då för deras hastiga
seger och för revolutionens omfång
armén spelade den avgörande rollen,
då denna armé genom sin
krigströtthet och sin ställning i revolutionen
skulle kunna vara det starkaste
stödet för bolsjevikernas strävanden,
koncentrerade de alla sina
ansträngningar just på att i hären skapa ett
fast stöd åt sig. Det gällde för dem
icke en politisk kamp, en politisk
aktion av proletariatet i modern
väst-europeisk mening utan det
gällde att förbereda en militär
sammansvärjning för att vinna sitt mål.
Vi ha ovan visat, huru avvisande
bolsjevikerna ställde sig till tanken
på ett internationellt samförstånd
mellan alla socialistiska partier. I
frågan om konstituantens
inkallande kunde de självfallet icke
uppträda så utan vidare som öppna
motståndare. Trots sina innersta
önskningar måste de naturligtvis ge sig
sken av att vara för inkallandet av
en konstitunant. Men i verkligheten
skulle ett sådant inkallande ha varit
riktat direkt mot deras egna
strävanden. Ty vid denna tidpunkt
skulle valstriden ha utfallit till
förmån för de andra demokratiska
partierna. I konstituanten skulle
samma fraktioner självfallet känna sig
säkrare och kunna uppträda långt
mera energiskt mot bourgeosin i sin
reformverksamhet. Såväl i
fredsfrågan som i den inre politiken skulle
de kunna gå mycket längre i sina
fordringar och skulle uppenbarligen
ej ens ryggn tillbaka för bildandet
av en rent demokratisk regering.
Men därmed hade bolsjevikernas
diktatursträvanden ställts i fråga,
ja rent av gjorts alldeles om intet.
Därför låg det på intet sätt i
bolsjevikernas intresse att utveckla någon
som helst iver för konstituantens
sammankallande. Deras intressen
fordrade fastmer, att det
provisoriska tillståndet blev av så långt
varaktighet som möjligt, så att
svårigheterna hopade sig alltmera och
skapade en situation, där hela
demokratin diskrediterades och
komprometterades i massornas ögon. Och
därpå inriktade de hela sin taktik. De
togo endast helt ringa del i de andra
demokratiska partiernas dagliga
organisationsarbete vare sig i sovjet
eller i andra självstyrelseorgan.
Medan således en stor del av den övrigi
demokratins krafter användes
här,-hade bolsjevikerna alla sina krafter
samlade i agitationsarbete. Och
agitation betyder för bolsjevikerna:
förtal, upphetsande mot allt vad icke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
