Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Axelrod, Paul: De bolsjevikiska herostraternas terroristiska regim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TIDEN
ningar. Icke endast, den svåra
situation, vari de icke-bolsjevistiska
demokratiska partierna befunnit sig,
icke endast bristerna och
svagheterna i deras politik ha förskaffat
bolsjevikerna deras tillfälliga
inflytande över massorna och deras
momentana seger utan härtill har
också och t. o. m. i långt högre grad
bidragit massornas låga
utvecklingsnivå och bolsjevikernas principlösa
anpasningsf örmåga till denna.
VI.
I sin utmärkta artikel
Bolsjevikernas resning förklarar
Karl Kautsky följande:
Bolsjevikerna ställde i utsikt omedelbar
fred, om proletariatet ensamt toge
regeringsmakten i sina ’händer och med våld
hölle tillbaka de borgerliga elementen
med risk att släppa lös ett
medborgarkrig. Bolsjevikernas tanke var den
enklaste, den som mest svarade
mot-proletariatets klassläge, men även den som
hotade att skärpa till det yttersta motsatsen
iaella:u de höga proletäriska strävandena
och landets låga utvecklingsgrad.’’
Dessa satser innehålla tvenne
oegentligheter. Inte ens
bolsjevikerna tala om proletariatets
ensamdiktatur utan om en diktatur
gemensamt med bönderna. Bönderna voro
emellertid här faktiskt ersatta med
soldaterna, vilka framförallt i
Petrograd under åtta månader
demagogiskt bearbetats av bolsjevikerna.
Vidare var det för bolsjevikerna icke
frågan om att proletariatet skulle
taga regeringen i sina händer utan
Lenin och Trotskij och deras
anhängare skulle göra det medels
soldat-askens brutala våld. Även misstar
sig Kantsty eller använder
åtminstone ett oegentligt uttryck, när han
säger att "bolsjevikernas tanke’’
mest motsvarar proletariatets
klassläge. Denna tanke är för visso högst
"enkel" men det är icke
proletariatets klassläge utan dess politiska
omogenhet och ytterst bristfälliga
organisation som den motsvarar.
Och just därför kunde den s. k.
diktaturen också upprätthållas endast
med rent militärt våld. En politiskt
mogen arbetarklass, som strävade
efter regeringsmakten, skulle ju i
ett land, som befinner sig i ett
revolutionärt tillstånd och där
arbetarklassen hade oinskränkta
möjligheter att göra sin vilja organisatoriskt
och politiskt gällande, haft helt
andra medel att driva sin vilja igenom.
En politiskt mogen arbetarklass
skulle framförallt ha koncentrerat
sina krafter och sitt organisatoriska
arbete på att påskynda valterminen
för konstituanten och trygga
arbetarpartiets seger i valstriden. Eller
kan någon föreställa sig, att
petitioner från en eller ett par miljoner
arbetare med vissa fordringar till
sovjet och regeringen, understödda
av fredliga massdemonstrationer,
såsom det brukas i civiliserade länder,
icke skulle vara i stånd att utöva det
nödvändiga politiska trycket på de
officiella makthavarna? Redan det
att arbetarklasen icke på långt när
med nödvändig konsekvens och
uthållighet utnyttjat alla politiska
möjligheter att bli en självständig
politisk makt i Proletärisk mening
och t. ex. att påtvinga regeringen en
öppen och ärlig politik i enlighet
med sina fredsönskningar, redan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
