Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Linder, Erik: Marx' ställning till frihandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK LINDER: MARX’ STÄLLNING TILL FRI HANDELN. 63
stemet till den marknad, där priserna
för tillfället stå högst, men den
livligare förbindelse med den övriga
världen, en frihandelsnation måste
förutsättas uppehålla, i förening med
en relativt lägre prisnivå, borde dock
kunnat underlätta en utjämnande
export.
Det finnas dock fall, då ett
tullskydd verkligen skyddar mot den
utländska överproduktionens vådor,
nämligen om tullarna sättas så höga,
att de bereda den inländska
produktionen ett betydande försprång i
konkurrensen med utlandets, samtidigt
som detta tullskydd på grund av
producenternas inbördes konkurrens ej
utnyttjas. Som bekant inträffar ju
detta icke allt för ofta, ty ju högre
tullskyddet är, ju starkare är
frestelsen för producenterna att genom
kar-tellering och trustbildning utnyttja
premieringen. Stiger därvid den
tullskyddade varan över priset på
världsmarknaden med hela
tullbeloppet finries ingenting som
hindrar varuflöden att liksom vid
utjämningstullar stiga över tullmuren,
även om den är hög. Men frågan
är nu om man icke i det förstnämnda
fallet undgår en fara genom att kasta
sig in uti en annan — befriar sig
från de utländska krisernas
återverkningar genom att bereda marken för
en inländsk överproduktion med
åtföljande stackning i varuavsättningen.
Införandet av ett tullskydd, som
under normala förhållanden tenderar
att utestänga importen, bör
omedelbart starkt stimulera till en
utvidgning av den tullskyddade
produktionen. Härvid lura de faror, som
äro förenade med en överskattning
av profitutsikterna. Må vara, att den
nationella marknaden i allmänhet
låter sig överblickas bättre än
exempelvis världsmarknaden, erfarenheten
visar dock, att haussestämningen ofta
slår över i en rent av epidemisk
expansionsfeber, som förr eller senare
slutar i krasch. Isynnerhet gäller detta
industrien. Inom jordbruket ligger
saken något annorlunda, så till vida
som tullskyddet i viss mån medför en
stegring av jordräntan och
jordvärdet, vilket motverkar en utvidgning
av den odlade arealen. Givetvis
föreligga dock möjligheter för
överdriven jordspekulation, för en
överdriven kapitalisering av de genom
tullskyddet ökade profitchanserna.
Men även sedan förhållandena åter
nått en viss stabilitet på det nya
planet, förmår näringslivet dock icke
undandraga sig inflytandet av vissa
utom handelspolitikens råmärken
liggande faktorer. Till dessa höra
framför allt skördarnas storlek, men även
strejker, farsoter, krig o. d. äro
allvarsamma om ock lyckligtvis
sällsynta anledningar till
marknadsrubbningar.
Skörderesultatens betydelse för
näringslivets stabilitet är allt för
påtaglig för att närmare behöva
motiveras. Det är tillräckligt att erinra
om att en felslagen skörd i ett land,
där ett högt tullskydd medfört en
relativt starkt isolerad
egenhushåll-ning, betyder en förlamande
inskränkning i avsättningen av industrialster,
på grund av den minskade
köpkraften hos spannmålsproducenterna
eller den stora massan av konsumen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
