Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Hallin, Ernst: Arbetsintensitetens problem och den ekonomiska demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsintensitetens problem och den
ekonomiska demokratin.
För TIDEN av E. HALLIN.
Man kan naturligtvis icke utan
vidare anse den ekonomiska
demokratin som ett korollarium till den
politiska. Därtill är väsenskillnaden
mellan dessa båda begrepp alltför
stor och den direkt påvisbara
samhörigheten alltför liten. Den ena
följer som en självklar sak, om man
lägger människovarandet som grund
för medborgarrätten, medan den
andra, den ekonomiska
demokratin, står i skenbar motsats mot,
all hävdvunnen åskådning.
Egendomsbegreppet är nära nog lika
gammalt som mänskligheten själv, och
även privatäganderätten till
produktionsmedlen har förefallit lika
naturlig ända från den dag en man
första gången tog en annan till hjälp
vid ett arbete som han ej kunde
utföra ensam.
Ser man frågan vem som skall
leda och fördela arbetet i rent
historisk belysning, blir svaret i första
h and arbetsgivaren.
Arbetarklassen, det egendomslösa proletariatet,
är nutidens slavklass. Skillnaden är
blott den, att slaven icke sålde sig
Tidén ?i:r H. 1919
själv och sin arbetskraft utan såldes.
Men arbetaren säljer sin arbetskraft
och mottar själv lönen. Enkelt sett
har industriell produktion
uppkommit på alldeles samma sätt som
medeltidens legohärar och
forntidens v ikingaf öl j en. S j
ökonun-gen var herre på sitt
långskepp så länge han var den bäste
och condottieren besoldade en trupp
legoknektar, som tjänade honom och
lydde honom så länge solden
utbetalades. Den som för en viss
produktion behövde ett antal arbetare,
anställde sådana och tillhandahöll
själv maskiner och verktyg.
Förhållandet arbetsgivare—arbetare var
fullständigt analogt med
medeltidens mästare-gesäll-lärling-kedja.
Den personliga relationen mellan
arbetsgivaren och arbetaren gjorde att
de senare kunde betrakta sig som
den förres medhjälpare och
medarbetare.
Icke ens den politiska demokratin
var alltid självklar eller möjlig.
Småsamhällena bildades tidigast till
inbördes skydd och samarbete, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
