Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Rådsidén, sådan den framträtt i olika förslag i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDSIDEN SÅDAN DEN FRAMTRÄTT etc.
147
4. Varje produktionsråd väljer
delegerade till arbetskamrarna, som börja i den
minsta hushållningsenheten.
¾ Denna är kommunen resp.
storkommunen ; kommuner, som bilda en
hushållningsenhet, sammanslås.
6. Kretsarnas, provinsernas, ländernas
och riksrepublikens produktionsråd göra
detsamma. Överallt består en allmän
folkkammare och en arbetskammare,
7. Varje lag kräver godkännande av
båda kamrarna; dock erhåller en lag, som
under tre på varandra följande år
oförändrad antagits av folkkammaren
(kommunalrepresentation, kretsutskott,
provin-sialrepresentation, lantdag, riksdag) laga
kraft.
8. Vardera av de båda kamrarna ha
rätt att fordra folkomröstning.
9. Alla lagförslag av ekonomisk
karaktär (framför allt socialiseringslagar) gå
i regel först till arbetskammaren. Det
åligger densamma att på detta område
taga intiativ. Lagförslag av kulturell och
allmän-politisk karaktär gå i regel till
folkkammaren. Tilldelning av delegerade
åt den enskilda yrkesgrenen regleras
genom särskild lag.
1 bild ser den detta förslag
motsvarande planen ut såsom
vidstående sid. 148.
Förslagsställarna, representerade
av Cohen, Kaliski och BÜckel, vilja
helt organisera Tyskland efter
yrken. Hur det bör ske är framställt
för två yrken i kretsgruppen. De
helt små ringarna nere på högra
sidan av framställningarna visa en
sammanfattning av en näringsgren
som produktionsråd för yrket i en
kommun. Jordbruket och de fria
yrkena bilda motsvarande
representation (siffra 3 i förslaget). Valet sker
enligt förslagets 3 a. Lika många
som det finns olika företagsgrenar
inom en kommun äro
produktionsråden inom denna kommun. En
företagsgrens alla produktionsråd
inom de olika kommunerna i en
krets bilda valkorporation för denna
grens kretsproduktionsråd i
vederbörande krets. På samma vis
skola kretsproduktionsråden bilda
valkorporation för provinsens
produktionsråd och samtliga
provinsers produktionsråd valkorporation
för landet och slutligen ländernas
samtliga produktionsråd
valkorporation för riket (förslagets siffra 3 b).
Alla näringars produktionsråd
välja i kommun, krets, provins, land
och rike delegerade för var sin
arbetskammare, som skall bildas för
vartdera av dessa områden.
Bredvid dessa arbetskamrar skall
överallt en allmän folkkammare bestå,
vilken såsom
kommunalrepresentation, kretsdag,
provinsrepresentation, lantdag och riksdag redan
existera. Arbetskammarens
befogenheter äro angivna i förslagets
punkter 7 till Q och behöva här ej
belysas.
Frånsett befogenheten att välja
delegerade i arbetskamrarna äro
produktionsrådens befogenheter icke
närmare angivna. De skola väl
tillvarataga vederbörande yrkesgrens
särskilda intressen.
I de olika organisationerna skola
uppenbarligen även företagaresidan
vara paritetiskt företrädd. Detta har
dock icke givits något klart uttryck.
Ett dylikt systems fel äro
uppenbara: den genom ömsesidigt
genomträngande av den kommunala
och fackliga underbyggnaden
uppkommande överorganiseringen med
dess faror för en improduktiv tyngd
och stelhet; det i sin spets
femdub-belt indirekta valsystemet,
omöjligheten av en klar avgränsning av
vår hushållnings många grenar, till
och med i dess utlöpare å en ort.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
