Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 4, 1919
- Rådsidén, sådan den framträtt i olika förslag i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TIDÉN
Den schematiska framställningen
av detta förslag är helt enkel,
naturligtvis därför att detta förslag
mindre än de andra är
organisato-toriskt genomarbetat.
Demokraternas förslag är icke
alldeles klart. Även de vilja
organisera det tyska arbetande folket
efter yrken. Uppenbarligen skall en
var kunna ansluta sig till de
organisationer, som skola bildas, om
han vill ha inflytande på
repre-sentaionen för hans intressen i
arbetareråden. Därmed bortfalla de
svårigheter att avgränsa, som äro
givna i en tvångsorganisation.
Demokraterna utgå ej från företagen,
de vilja blott för varje distrikt utan
vidare skapa distriktsarbetareråd, i
vilka hela det arbetande folket skola
vara företrädda, arbetstagare och
arbetsgivare från alla näringsgrenar
liksom de från yrkena.
Demokraterna taga med denna organisation
icke tillräcklig hänsyn till de
särskilda arbetareintressena vare sig i
distriktet eller riket, då de ju blott
i en stor allt omfattande gemensam
ekonomisk representation vilja göra
rätt åt arbetarna, de anställdas och
företagarnas särskilda önskningar.
Hela det skapande arbetet, som
känner som många underavdelningar, i
sig förenar så många stridande
intressen, måste ha möjlighet att
sammankomma och låta representera sig
i skilda organisationer. Arbetstagare
*och arbetsgivare ha mångahanda
särintressen, vilka icke låta
representera sig i gemensamma
organisationer. * *
*
Hur ser nu
regeringsutkastet ut? Det är tänkt som artikel
34 a i författningen och lyder:
Arbetarna äro därtill kallade, att
såsom likaberättigade medverka i
gemenskap med företagarna vid reglering av
löne-arbetsvillkoren, liksom den
gemensamma ekonomiska utvecklingen av de
produktiva krafterna. Båda sidornas
organisationer och deras
tarifföverenskommelser erkännas.
De erhålla till tillvaratagande av sina
sociala och ekonomiska intressen efter
näringsgrenar och hushållsområden
sammansatta lagliga representationer i
drifts-och distriktsarbetareråd samt ett
riksarbe-tareråd.
Distriktsarbetareråden och
riksarbetare-rådet sammanträda i och för uppfyllande
av gemensamma ekonomiska uppgifter
och för medverkan vid
socialiseringslagarnas tillämpning tillsammans med
företagares representanter till
distriktshushåll-ningsråd och ett rikshushållningsråd.
Socialpolitiska och ekonomiskt politiska
lagutkast av grundläggande betydelse
skola före deras inlämnande till riksdagen
föreläggas rikshushållningsrådet till
godkännande. Rikshushållningsrådet har
rätt att självt föreslå riksdagen sådana
lagar, vilka skola behandlas lika med
riksregeringens och riksrådets förslag.
Arbetare- och hushållningsråden kunna
tilldelas kontroll- och
förvaltningsbefogenheter inom desamma anvisade områden.
Arbetare, och hushållningsrådens
byggnad och uppgifter liksom deras
förhållande till andra sociala
självförvaltnings-korporationer regleras genom rikslag.
Schematiskt uppstår följande bild
(sid. 155).
Regeringsutkastet är klart, enkelt
och genomskinligt. Det utgår från
att för varje drift skall bildas
drifts-arbetareråd. För de enskilda
distrikten, av ungefär de nuvarande
preussiska regeringsdistriktens storlek,
skola väljas distriktsarbetareråd.
Regeringen vill emellertid icke frångå
de direkta valens gamla grundsats
och föredrar därför att
distriktsarbetarråden skola på grund av urvalen
taga sina representanter direkt bland
arbetarna. Distriktsarbetareråden
skola uteslutande behandla
arbetarefrågor. Såvida det handlar om
frågor, som angå hela riket, skola de
få sin behandling i det genom di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:20 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1919/0158.html
