Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Rådsidén, sådan den framträtt i olika förslag i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
TIDEN
striktsarbetarerådet utsedda
riks-arbetarerådet. Företagarna skola
heller icke bli utan representation.
De ha redan sådan på regional
grundval i handelskammare,
hantverkskammare, jordbrukskammare
m. m. vilka må sammanföras
distriktsvis i distriktsföretagareråd och
för hela riket i ett riksföretagareråd.
Tillfälle till representation för
gemensamma ekonomiska intressen
skall givas i
distriktshushållnings-råden, till vilka representanter för
båda sidorna komma; det måste vara
ändamålsenligt att reservera en del
av platserna i
distriktshushållnings-råden för de fackliga arbetare- och
arbetsgivareorganisationerna.
Man törs icke på grund av
fördomar mot företagaredömet låta
förleda sig att misskänna
företagarnas ekonomiska uppgifter, som de
ha att uppfylla under årtionden även
under en socialistisk hushållning.
Företagarna skola alltså även finna
sin representation och denna skall
sammanföras med riksarbetarerådet
till ett rikshushållningsråd.
Men regeringsförslaget vill icke
utmönstra fackorganisationerna. Vi
behöva en facklig
intresserepresentation såväl för arbetstagare som för
arbetsgivare. Därför böra också de
frivilligt bildade fackliga
intresserepresentationerna för arbetare och
arbetsgivare få sin representation i
rikshushållningsrådet. Alltså böra
icke endast arbetarnas,
arbetsgivarnas och andra driftsinnehavares
regionala representation utan även
den fackliga representationen för
vårt ekonomiska liv, sådan
densamma utbildat sig i de
ekonomiska organisationerna vara
företrädda i rikshushållningsrådet.
Besättande av dessa platser i
rikshushållningsrådet skulle ske till en del
genom fackarbetarerådet
(fackorganisationernas central) och till en
annan del genom fackarbetsgivarerådet
(de fackliga arbetsgivareförbundens
central); för båda skulle därmed
organisationen vila på centrala
fackråd för såväl arbetare som
arbetsgivare, vilka dessutom böra förena
sig i gemensamma centrala fackråd
(samarbetsorganisationer).
Men även då skulle en alla
anspråk tillfredsställande
sammansättning av denna högsta ekonomiska
korporation icke uppstå, ty endast
producenterna skulle därigenom bli
företrädda i rikshushållningsrådet,
därför borde även andra, i
synnerhet konsumenterna, beredas sin
vederbörliga representation där.
Jämför man dessa olika förslag,
vilkas schematiska framställning
håller sig strängt till förslagen, sådana
de föreligga, kommer man till det
resultatet att regeringsförslaget
beträtt den riktiga vägen.
Jag kan gärna medgiva att
regeringsförslaget icke
tillfredsställer mig. Under den däri
omnämnda »gemensamma ekonomiska
utvecklingen av de produktiva
krafterna och »uppfyllandet av
gemensamma ekonomiska» uppgifter,
kan man icke föreställa sig
någonting bestämt. Men om
»gemensamma ekonomiska» skulle ändras
till »allmänekonomiska» skulle råden
anvisas deltagande i socialiseringen.
Detta kan man icke hålla dem ifrån.
Här finna de ett för det tyska
samhällets ekonomi utomordentligt
viktigt verksamhetsfält från en
punkt, från vilken det ekonomiska
livets sammanhang, dess
mångfaldiga sammanflätning, den ena delens
avhängighet av den andra låter sig
klart överblicka. Det skulle undvikas
att i enskilda företag eller i
bygdeinstanser bedreves en
partikularis-tisk hushållningspolitik, vilken icke
endast inom arbetsgivaredömet utan
även bland arbetarna representera
något typiskt antisocialistiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
