Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Partiets program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARTIETS PROGRAM.
213
T råns p ortmeclel och kom m
u-nikationsleder äro redan i stor
utsträckning samhällsegendoni:
statsjärnvägar, allmänna vägar. I den mån de äro
av betydelse för samfärdseln i stort —
alla större järnvägar, kanaler, flottleder
— böra de läggas under planmässig,
landsomfattande förvaltning, visserligen med
undvikande av stram centralisation. Om
den lokala samfärdselns kommunalisering
uttalar sig redan partiets
kommunalprogram.
Till denna grupp höra också de stora
ångbätslinjerna, vilkas samhälleliga
besittning är av stor betydelse bl. a. för
utrikeshandelns organiserande.
Inom i n d u s t r i n s område finnas
många grader av ekonomisk mognad.
Socialiseringen bör här inrikta sig på de
stora industrigrenar och företag, som ha
väsentlig betydelse för det ekonomiska
livet. Smärre företag torde i regel böra
få fortsätta under kontrollerad
privathus-hållning bl. a. för att icke från början
ge det samhälleliga förvaltningsproblemet
allt för stora dimensioner.
Den samhälleliga produktionens
utvidgande kan ske dels i monopolistisk form,
dels under fortsatt fri konkurrens. Endast
där särskilda skäl därtill föreligga bör
samhället tillägna sig en r ä 11 s 1 i g
monopolställning.
Skäl därtill föreligga i fråga om de
stora naturrikedomarna. Besittningen av
dem måste ligga fast i samhällets hand.
På detta område skall den privata
äganderätten vara helt upphävd. Vilket icke
hindrar, att samhället på vissa villkor kan
upplåta deras tillgodogörande åt enskild
drift.
Likaså bör samhället vid sin sida icke
tolerera privata kapitalistiska
finansinstitut. En naturlig form för särskilt den
mindre kreditens ordnande är därvid, att
samhället överlåter åt kooperativa
sammanslutningar att bedriva kreditrörelse.
Inom den industriella produktionen ligga
förhållandena annorlunda. Statsmonopolet
kan där vara en frestelse till oekonomisk
drift. Förbud mot startandet av nya
företag inom en näringsgren, som blivit so-
cialiserad, bör därför icke utfärdas.
Socialiseringen kan och bör fortgå utan
näringsfrihetens upphävande. Intet
rättsligt hinder bör finnas för konsumenterna
att tillgodose sina behov på annat sätt än
genom socialiserade företag. Ett
landsomfattande kooperativt förbund torde få
tillräcklig ekonomisk styrka för att, därest
samhällsföretagen skulle vanskötas, kunna
uppträda som konkurrent även inom
produktionen. Programkommissionen
hänvisar här vidare till punkt VIII med dess
krav på frihandel, det yppersta korrektivet
gentemot oekonomisk skötsel av samhällets
företag.
I den män socialiseringen fortskrider
avvecklas den politiska maktstaten och
förvandlas till en ekonomisk statsförvaltning,
ett "inbegrepp av de organ, vilka avse
att utveckla den största möjliga
produktivitet och befordra en rättvis fördelning
av rikedomarna". (Vandervelde.)
Enligt denna av socialisn&ns främsta
teoretici omfattade och redan av Engels
med styrka uttalade uppfattning måste den
socialisering, som vi eftersträva och som
innebär utsugningens upphävande, på grund
av själva sitt väsen medföra, att
maktstaten med dess kinescri och dess
byråkratiska former dör bort.
Programmet uttalar, som nämnts, intet
om de övergångsformer, som kunna tänkas
förekomma mellan privat drift och
sam-hällsdrift. Här må endast antydas, att
givetvis inga principiella hinder äro i
vägen för tillämpande av koncessionssystem
(se nuvarande punkt XII) eller av
hälften-bruk i en eller annan form. Som en
mellanform kan också komma ifråga fortsatt
enskild drift under vinstbegränsning för
delägarna och med överskottets
inlevererande till samhället.
Av största vikt för att socialiseringen
skall fullt ut ge den åsyftade effekten är
att förval t n i n g s p r o b 1 e m e t får
en rationell lösning.
Erfarenheter från statsdrivna företag
ha skapat befogade farhågor för att
socialiserade företags skötsel skall bli slapp,
byråkratisk, oekonomisk.
Här måste socialdemokratin vara på sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
