Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1919 - Backlund, Sven: Den ryska revolutionens idé — i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
TIDEN
Citatet utgör en replik från Pierre
Hamp i Humanité till Clemenceau,
som i sitt stora »avskedstal» i
Strassburg fört fram den franska
bonden mot den franske arbetaren.
Pierre Hamp anser jämförelsen
oriktig; den franske bonden och den
franske arbetaren äro två storheter
av olika slag. Mellan dem ligger
en revolution.
1789 kämpade den franska bonde*
klassen sida vid sida med den
franska bourgeosien.
Från 1917 kämpar den ryska
bondeklassen sida vid sida med den
ryska arbetarklassen.
Häri ser Pierre Hamp skillnaden
mellan den franska och den ryska
revolutionen.
På utvecklingen av den ryska
kontrarevolutionen beror det, om denna
karaktäristik av den ryska
revolutionen skall bekräftas av historien.
Skulle västerlandets bourgeoisi
förena sig med ett återuppstående
feodalvälde i öster på offensiv —
då tvingas Rysslands bönder och
arbetare in i gemensam
stridsställning; då är framtiden alltför oviss,
för att man på förhand skulle kunna
utesluta den möjligheten, att
bönder och arbetare komma att
gemensamt fullborda sin revolution i
Ryssland.
Underrättelser från Ryssland ge
vid handen, att Lenin själv, den
ryska sovjetrepublikens president,
söker förbereda en sådan politik.
Han närmar sig den självägande
bondeklassen. Kan han icke vinna
den, så vill han i varje fall söka
»neutralisera» den. Kan han icke
ställa den sympatisk vill han i varje
fall söka avlägsna varje
»fientlighet» från dess sida mot en omdaning
av det industriella livet.
Man kan tvivla på att Lenin
kommer att lyckas. Men det hindrar icke
att någon annan kan komma att
fullborda en sådan politik. Om
handens och hjärnans arbetare kunde
finna en väg att gemensamt taga
ledningen av sitt arbete, av det
industriella livet, vad skulle egentligen
bönderna ha för intresse att hindra
en sådan utveckling. Ingen borde
väl så som bonden ha sinne för att
återgiva arbetaren hans
arbetsglädje, hans kultur, hans
människovärde. Vad skulle bonden ha
för intresse att ställa sig skyddande
framför enskilda profitintressen?
Om så bönderna hotades själva av
samma krafter, som vände sig mot
arbetarne — då vore ingenting i
världen naturligare än den
gemensamma kampen. Den gemensamma
revolutionen. Revolutionen i ett
tempo: arbetaren gör sig till herre
i fabriken, samtidigt som bonden på
sin täppa.
Den ryska revolutionen är ännu
i sin begynnelse. Vi kunna därför
icke veta, om detta skall bliva dess
slutliga historiska innehåll. Skulle
så bli förhållandet kommer den
otvivelaktigt att innebära en helt ny
utgångspunkt i världshistorien —
någonting helt annat än vad som
vanligen uttryckes i formeln:
Ryssland fullbordar sin borgerliga
revolution.
Men med denna uppfattning av
den ryska revolutionen — som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
