Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1919 - Kautsky, Karl: Kommunisterna vid arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
TIDÉN’
ej lyckas ställa till en revolution i
bolsjevistisk anda. Men väl kunde
denna propaganda, om den lyekades
utöva verkligt inflytande i
Västeuropa, allvarligt skada
världsrevolutionen i annan mening.
Ty deras huvuduppgift, som
predika världsrevolution efter ryskt
sätt, är att släppa lös brödrastriden
i >)ellan proletärerna.
Från början ett barn av
partisplittring och kommen till makten i
strid mot sitt lands andra
socialistiska partier, söker bolsjevismen
befästa sin ställning i Ryssland genom
ett medborgarkrig, som den gör
till ett broderkrig. Och som ett sista
medel för att bibehålla makten
strävar den att splittra alla andra
socialistiska partier, som ännu förblivit
eniga — såvida de ej kunna uppvisa
en bolsjevistisk majoritet. Det är
Vien tredje mternationaiens
mening ?\ På så sätt vill den framkalla
tn världsrevolution.
Och detta kommer ej av en
tillfällig nyck, ej heller av ondska, utan av
bolsjevismens egen natur, som är
oförenlig med de "högre
livsformer?\ som redan "framarbetats’’ i
Västeuropa.
I Västeuropa härstammar ej
demokratin från i går, som den gör i
Ryssland. Den har erövrats genom en
rad av revolutioner och hundraåriga
strider. Den har gått massorna i
blodet. Då är det alldeles omöjligt
att göra större samhällsklasser
politiskt rättslösa. I Frankrike är
bonden en makt, som inan ej får förakta,
och som svartsjukt vakar över
pri-Vcitäganderätten. Bourgeoisien åter
är i Frankrike och än mer i England
en stridsvan klass. Rysslands
proletariat är helt säkert svagare än
Västeuropas, men långt svagare är
bourgeoisien. Där och överhuvud i alla
länder med en stark militärautokrati
har den växt upp i fruktan för
statsmakten men i blint förtroende till
dess skydd. Därav kommer den
där-\ ärande liberalismens erbarmlighel.
Statsmaktens fall, den militära
skyddsvallens förstöring, och
maktens överförande till proletariatet
bar sä förskräckt bourgeoisien, som
aldrig varit van att själv föra en
politisk kamp, att den alldeles fallit
samman och utan strid överlämnade
marken åt motståndaren.
i Västeuropa ha de lägre klasserna
under århundradens strider
uppfostrat ej blott sig själva utan även de
högre klasserna. Dessa ha vunnit
respekt för proletariatet, men lia
också blivit mästare i konsten att i
rätt tid möta dess anstormande med
eftergifter och på så sätt undvika en
katastrof, i de anglosachsiska
länderna har bourgeoisien länge måst
hjälpa sig utan en stark, stående här
oeh därigenom lärt sig att lita till
egen kraft gentemot såväl statsmak
ten som proletariatet. Den låter ej
lätt skrämma sig av hotande faror.
Dessa länder ha segrat i kriget.
Det har ej, som hos centralmakterna
och Ryssland, upplöst deras arméer,
i Östeuropa blevo soldaterna ur de i
upplösningstillstånd varande härarna
ett omstörningselement. I segrarnas,
länder fattades denna väldiga maktr
som kan påskynda revolutionen, mei;
även åstadkomma, att svaga revolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
