Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, april 1920 - Merrheim, R.: Från teorin till verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. MERRHEIM: FRÅN TEORIN TILL VERKLIGHETEN. 17
ordet: förstöra och sedan skall
man få se. Dessa ha ingenting
lärt av kriget; krigets förstörelseverk
har inte fått dem att förstå, att de
som förstöra äro ur stånd till
nybygge och att ett samhälle, vore det
än kommunistiskt, icke kan leva och
trygga allas välstånd genom den
systematiska ödeläggelsen av de
produktionsmedel och
produktionselement, som i våra dagar utgöra den
oumbärliga grunden för alla
nationers liv och ekonomiska
verksamhet.
Vad åter angår bourgeoisins och
kapitalismens försvarare, så beror
deras kamp på att de icke vilja och
icke kunna erkänna, att den
ekonomiska organisationen icke längre är
en privatsak utan en samhällets
angelägenhet, till fromma för detta
samhälle, icke längre för enskilda
och egoistiska intressen.
Jag gör heller icke genom denna
artikel anspråk på att övertyga dem,
vilkas lidelse eller intresse göra dem
till naturliga och svurna
motståndare mot det Nationella
Ekonomiska Rådet. Mitt enda syfte är att
försöka klarlägga vilka idéer, som
varit ledande vid upprättandet av
detta råd och vilka problem, som
uppställa sig för desamma.
Den resolution, som fattades av
fackföreningskongressen i Lyon,
innehåller en sats som sammanfattar
denna dominerande tanke. Denna
sats utvecklar att
»Syndikalismen mer än någon
annan social kraft i vår tid ger
uttryck åt det avgörande faktum, som
Tidén ??;■?• 1, 1920.
är den oundvikliga följden av den
moderna kollektiva verksamheten:
politikens tillbakaträngande för
ekonomin.»
Det var denna synpunkt:
»politikens tillbakaträngande för
ekonomin» som var utgångspunkten för
C. G. T. (den franska
landsorganisationen), då denna omedelbart efter
vapenvilan förde fram sitt
minimi-program, vari vid sidan av de
omedelbara kraven fordrades »för
det organiserade arbetet den plats,
som tillkommer det i ledningen och
förvaltningen av den nationella
produktionen».
C. Q. T. krävde en kollektiv
kontroll, som var »mäktig
nog-att ständigt vara herre över
regleringen av produktionen och
produktionsvärdet, över den tekniska
utvecklingen och över arbets-, löne-,
arbetsskydds- och
försäkringsvillkoren liksom över fördelningen av
avkastningen utöver vanliga räntor eller
begränsade utdelningar och
avsättningar till skydd mot eventuella
förluster».
I åtnjutande av dessa nya
rättigheter och denna
kollektiva kontroll kunde
arbetarklassen, förklarade C. Q. T. förena
sig i hela nationens strävan och
göra detta för att giva denna
strävan en innebörd av ekonomisk
nyorganisation; detta under en
förutsättning nämligen att nationens
ansträngningar »finge sin basis i den
oavbrutna utvecklingen av de
nationella och industriella
arbetsredskapen och i den obegränsade
utbredningen av den allmänna och
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
