Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, april 1920 - Merrheim, R.: Från teorin till verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN
nalisering eller en socialisering i den
mening, som man hitintills drivit
propaganda för och framför allt, icke
i den mening som den uppfattats av
deri stora arbetarmassan.
Det är fåfängt att söka dölja
att arbetarmassan i nationaliseringen
eller socialiseringen ser medlet att
skaffa sig högre och garanterade
löner — även på bekostnad av det
allmänna intresset — ävensom
verksammare skydd mot arbetslöshet,
sjukdom samt pensioner.
Associeringen i producentemas
och konsumenternas allmänna
intresse går rakt emot denna
arbetarmassornas djupa och innersta tanke.
Den uppställer såsom ett problem
att lösa, att lönen och produktionen
äro två element, som äro intimt
förbundna med varandra; att alltså
järnvägsmännens, gruvarbetarnes,
de olika transportarbetarnes och
även de statsanställdas löner icke
kunna ökas annat än i den mån
samhällets intressen icke lida därav.
Detta följer redan av vårt
ekonomiska livs invecklade natur.
Det är f. ö. på det sättet Lloyd
George ställt problemet inför den
allmänna opinionen i England, när
han upprättade den industriella
kommissionen, sammansatt av
representanter för arbetsgivare och arbetare
inom varje engelsk industrigren och
ställde denna kommission ansikte
mot ansikte med gruvarbetar-,
järnvägsmanna- och
transportarbetarorganisationernas kartell, som
hotade hans regering med allmän
strejk för att erhålla en allmän
löneökning.
Denna åtbörd, varmed sålunda
producenter och konsumenter
ställdes mot varandra, har på ett lysande
sätt ådagalagt »politikens
tillbakaträngande för ekonomin».
För att inte tala om
nationalise-ringsprojekten i Förenta staterna,
där »förslaget Plum» går fram ur
samma mentalitet, ha vi alldeles i
vår närhet ett likartat exempel. I
Belgien har nyligen den
socialistiska ministern W a u t e rs tillsatt
en kommission, som fått i uppdrag
att fastställa grunderna för en
autonom drift av de
kolgruvefyndig-heter i belgiska Campire, vilka ännu
icke koncessionerats. Denna
kommissions sammansättning skulle
vara: en representant för
finansministern, en representant för
järnvägsministern, en representant för
ekonomiministern, två arbetsgivare
och två arbetare i samarbete med
några tekniker från gruvkåren och
från geografiska anstalten.
Som man ser, har man här vid
sidan av statens representanter,
representanter för producenterna och
för konsumenterna och utan att
föregripa denna kommissions beslut kan
man våga påstå, att detta ingalunda
kommer att gå ut på nationalisering
eller socialisering i den politiska
socialismens rena, doktrinära mening
utan snarare på en »industrialiserad
nationalisering», varigenom
producenterna: arbetsgivare och arbetare
underkastas det kollektiva
ekonomiska intressets lagar — icke det rent
politiska intressets.
Jag understryker på nytt, att detta
innebär kullkastandet av de socia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
