Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Liedstrand, Emil: Överblick av den svenska socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TIDEN
skildes levnadsstandard.
Uppenbarligen bör å ena sidan en
gradering äga rum, å andra sidan bör
emellertid graderingen begränsas
både uppåt och nedåt. Då de
berättigade ]evnadsbehoven i regel
måste anses större för de dugliga
och flitiga samhällsmedlemmarna
än för de övriga, bör
graderingen vara sådan, att de förstnämnda
erhålla högre jämförelsetal. Då
genom duglighet och flit
arbetsförtjänsten överhuvudtaget ökas,
torde graderingen av de berättigade
levnadsbehovens värde böra främst
baseras på sistnämnda faktor. Med
arbetsförtjänst bör emellertid förstås
icke endast löneinkomst utan
jämväl inkomst av annat produktivt
arbete såsom hantverk, handel, o. s. v.
Att den nämnda faktorn
emellertid ej är någon fullkomlig mätare
på duglighet och flit, måste livligt
erkännas, men någon annan enkel
mätare torde för närvarande
svårligen stå till buds.
Ingripande på grund av
försäkringen bör ske, när en person befinner
sig i ett sådant tillstånd, att hans
egna möjligheter äro otillräckliga för
ett tillfredsställande av de
berättigade levnadsbehoven. I den mån ett
ingripande förekommer, när en
möjlighet reducerats, men andra
tillräckliga finnas kvar, ligger detta
ingripande utanför ramen för den
egentliga socialförsäkringen. Om
exempelvis en persons
arbetsförmåga blir nedsatt, men
vederbörande ej är för sitt uppehälle
beroende av sin arbetsförtjänst,
föreligger intet positivt skäl för en
socialförsäkring att ingripa. Då
emellertid ett alltför mångsidigt
prövande av de ovannämnda
möjligheterna lätt kan bliva betungande för
administrationen, är det
uppenbarligen nödvändigt att göra en viss
begränsning av prövningen. Detta
gäller naturligen främst med avseende
å sådana ingripanden, som ära
mindre kostsamma eller äro av
särskild nytta för samhället i dess
helhet, exempelvis ersättningar för en
viss kortare tid efter ett
sjukdomsfalls inträffande, ersättningar för
läkarvård, o. dyl.
De tillstånd, vilka kunna leda till
försäkringsfall, d. v. s. medföra
ingripande på grund av försäkringen,,
äro av många olika slag. Främst
komma de fysiologiska och patologiska
svaghetstillstånden, nämligen å ena
sidan barndom, ålderdom och
moderskap, å andra sidan sjukdom,
invaliditet, varmed förstås varaktig
oförmåga till arbete, och död. Därefter
bör nämnas det med
produktionsförhållandena sammanhängande
svaghetstillståndet arbetslöshet. De på
nu nämnda tillstånd inriktade
försäkringarna äro samtliga s. k.
person-försäkringar. Men även s. k.
sak-försäkringar kunna lämpligen in-T
rymmas i en socialförsäkring. Så t. ex.
bör enligt mitt förmenande en
obligatorisk brandförsäkring av
samhällsmedlemmarnas bohag, redskap,,
etc, i den mån den inrymmes i den
iorutnämnda definitionen på
socialförsäkring, hava en viktig uppgift
att fylla; detta särskilt på grund av
den omständigheten, att de som mest
äro i behov av det skydd, som en
brandförsäkring lämnar, i största
utsträckning på grund av tryckta
ekonomiska förhållanden underlåta att
självmant taga en dylik försäkring.
En viss inskränkning i
ingripandet på grund av försäkringen bör
givetvis äga rum, om
svaghetstillståndet avsiktligt eller oavsiktligt
framkallats eller vidmakthålles av
den försäkrade själv. Särskilt gäller
detta de avsiktligt framkallade eller
vidmakthållna svaghetstillstånden.
Dock böra härvid ej sådana
ingripanden åsidosättas, som äro till
nytta för samhället i dess helhet. Så
t. ex. bör, såsom i den svenska sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
