Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Flygare, Emil: Internationalkampen i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TIDEN
bolsjevismens innersta principer.
B. S. P. ansluter sig till Moskva på
grund av sina revolutionära
sympatier samt sin sublima okunnighet om
den kommunistiska bolsjevismens
reella innebörd, men kvarstår i
La-bour Party — vilket gång efter
annan uttalat sin bestämda
förkastelsedom över den ryska kommunistiska
våldsregimen — i den
provokatori-ska avsikten att inom detsamma
fortsätta sitt bolsjevistiska
mullvadsarbete. Men såsom det engelska
uttrycket lyder »t h e r e is no 1 o v e
löst» mellan de parlamentariska
socialisterna och de anarkistiskt
kommunistiska elementen i England, och
det råder föga tvivel därom, att B.
S. P. inom en mycket snar framtid
skall se sig ofrivilligt uteslutet ur
det nationella brittiska
arbetarpartiet.
B. S. P. och dess kongressbeslut
ha väckt föga uppmärksamhet här
i England. Faktiskt spelar partiet
en högst obetydande roll i det
politiska livet och kan gott †örliknas
vid ett våghalsat futuristiskt
experiment på politikens gebit — ett
experiment, som den brittiska
arbetarrörelsen nog kan ha råd att bestå sig
med. Så mycket större
uppmärksamhet har man däremot i hela den
engelska pressen ägnat I. L. P:s
beslut att utträda ur den andra
Internationalen. Beslutet kan dock ses
ur två synpunkter. Fattades det i
avsikt att rikta en protest mot den
andra Internationalen, eller utgjorde
det blott ett utslag tör de brittiska
socialisternas strävanden att söka
åstadkomma en större enighet i den
internationella socialistiska rörelsen?
Vid avgörandet av denna fråga kan
man icke blott hålla sig enbart till
de röstsummor, vilka på kongressen
i Glasgow avgåvos för och emot,
man måste även underkasta de
debatter, som föregingo beslutet, en
noggrann granskning. Och i detta
sammanhang är det av intresse att
notera, att den yttersta högern
liksom även den yttersta vänstern med
illa dold skadeglädje hälsat beslutet
som ett uttryck för en
kommunistisk tendens i den socialistiska
arbetarrörelsen i England. Under
debatterna bröto talare lansar för
många olika riktningar. Det gavs
industriella aktivister, kristliga
kommunister, ryss-bolsjevister,
parlamentariska socialister,
»revolutionä-rer-för-revolutionens-skull», o. s. v.
Men det var partirådets förslag, som
utgjorde bakgrunden och basen för
alla debatter, kring dess förslag
koncentrerade sig alla talare, och de
avgörande omröstningarna gingo
även i den riktning partirådet hade
utstakat. Dess förslag gick ut på att
det socialistiska partiet i Schweiz
skulle inbjudas att arrangera en
enquéte rörande möjligheterna för
återupprättandet av en allt omfattande
International, vilken, medan den å
ena sidan skulle definitivt fastslå det
socialistiska målet, så skulle den å
andra sidan dock bereda de
nationella sektionerna tillräcklig
rörelsefrihet att anpassa sin politik i
överensstämmelse med de olika
ländernas varierande politiska och
industriella förhållanden, samt att,
sedan tillräckligt material insamlats
genom enquéten, en speciell
konferens skulle utlysas för att närmare
behandla de olika rapporterna.
Av särskilt intresse var det
utmärkta tal, som på kongressen i
Glasgow hölls av den brittiske
socialistveteranen Ramsay MacDonald,
och i vilket denne på det skarpaste
uttalade sig mot en anslutning till
den tredje Internationalen i Moskva.
Hade det getts en engelsk tsar och
en engelsk revolution, sade han, så
hade man möjligen kunnat ansluta
sig till Moskva. Detta var
emellertid icke fallet och de, vilka trodde
sig kunna spåra tecken till något dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
